Genom ett underleverantörsavtal med Telia har systemteknikbolagen Eltel och Cygate under flera år utfört underhåll och support av regeringskansliets datahallar med information om telefontrafik in och ut ur myndigheten.

– Bara det faktum att personal från de här bolagen har fått vistas i lokalerna kräver att det skulle funnits ett säkerhetsskyddsavtal, säger Pierre Gudmundson, säkerhetsskyddsexpert och tidigare biträdande säkerhetschef inom Försvarsmakten.

”Lagen är glasklar”

Advokat Conny Larsson på Gärde & Partners är en av Sveriges ledande experter på IT-rätt och juridiken kring IT-säkerhet:

– Generellt gäller att om en myndighet anlitar en leverantör i en verksamhet som kan drabbas av brott mot rikets säkerhet, som till exempel spioneri, ska det ingås ett säkerhetsskyddsavtal. Där är lagen glasklar, säger han. 

Om det går att garantera att leverantören inte kan få tillträde och tillgång till den hemliga informationen behövs det inget. 

– Men om en leverantör anlitas för att sköta system så är det i princip otänkbart att detta ska kunna göras utan tillgång till informationen. Då räcker det med att myndigheten låter personalen kliva in genom dörren för att det ska finnas, säger han.

”Jag känner mig trygg”

Men på regeringskansliet ser man inga problem med situationen. Trots att det alltså handlar om att underhålla servrar i växelrum med information om kommunikationsförbindelser.

– Jag känner mig trygg med det säkerhetsskydd vi har. Personal har befunnit sig i våra lokaler och utfört arbeten, men på grund av olika skyddsåtgärder som vi har vidtagit har de inte fått någon information som rör rikets säkerhet, säger Ari Stenman, säkerhetschef på regeringskansliet.

Daniel Stattin är professor i juridik vid Uppsala universitet. Han underkänner det argumentet.

– Det stämmer inte överens med lagtexter, och det stämmer inte med de föreskrifter som Säpo givit ut. Så jag skulle säga att det är fel, säger han.

”Skulle kunna skada Sverige allvarligt”

Eltel utför dessutom service och underhåll på radio- och kommunikationssystemet Rakel som säkerhetspersonalen på regeringskansliet använder.

– Regeringskansliet sitter på någon av den mest hemliga information vi har i det här landet. Det här är värre än skandalen med Transportstyrelsen. Det här visar på säkerhetsluckor i den mest centrala samhällsfunktion vi har, säger Daniel Stattin.

Pierre Gudmundson håller med

– I det här fallet är det säkerhetsluckor kring kommunikationen till och från regeringskansliet. Kan man kartlägga kontakterna där, vem som kontaktar vem och när, kan man till exempel störa de högsta beslutsfattarnas beslutsprocesser och deras kommunikationsmedel. I en situation av kris eller krig skulle det kunna skada Sverige allvarligt, säger Gudmundson.