Tedros har kommit till Sverige som politisk flykting från Eritrea för drygt ett år sedan och har nu fått permanent uppehållstillstånd. Han är mycket tacksam för det men är fortfarande upprörd över att han under en tre timmar lång intervju hos Migrationsverket tolkats av en person som i en paus berättade för honom att han stödjer regimen i Eritrea. Den regim som Tedros flytt ifrån.
– Efter att tolken sagt till mig att han var regimtrogen så frågade jag mig själv; Var är jag någonstans, är jag i Sverige eller är jag fortfarande i Eritrea? För allt det jag sagt kan få konsekvenser för mig, säger han.
Tedros är inte ensam. Berhane Kidane som är ordförande i en regimkritisk förening i Göteborg möter många unga personer som flytt från Eritrea som har liknande upplevelser som Tedros.
– De här ungdomarna som träffar regimtrogna tolkar undrar vad de gör här. Rädslan är inte bara att de ska tolka fel. Det viktigaste är deras trygghet i Eritrea.
– För mig är de här tolkarna spioner så det finns risk att föräldrar och syskon skadas i Eritrea. Det är en stor risk.
Utbrett problem
Problemet med tolkar som mer eller mindre öppet stödjer regimen i Eritrea är utbrett säger Helen Kesete. Hon stöttar många asylsökanden från Eritrea och berättar om ett tillfälle då hon var med som stödperson åt en asylsökande under en intervju på Migrationsverket då tolken medverkade på telefon.
– När den asylsökanden berättade om sina asylskäl sa tolken till honom att ”det är sådana förrädare som du som kommer hit och svarmålar vårt land och ni kommer att få stå till svars för det”.
Det triggade den asylsökande som just skulle berätta vad han gått igenom så han tog av sig sina kläder och visade upp ryggen med alla märken efter tortyren för handläggaren som först inte fattade vad som hänt, berättar Helen.
Migrationsverket känner till problemet med tolkar som sympatiserar med regimer som asylsökanden flytt ifrån, bland annat Eritrea, och menar att det är oacceptabelt och klassar det som flyktingspionage.
Känner ni till just det fallet när det gäller eritreanska tolkar?
– Ja vi har fått den typen av uppgifter och inte bara kring det landet utan även andra länder. Och det förekommer flyktingspionage i Sverige. Kommer det till vår kännedom så kommer den tolken aldrig att arbeta för oss igen, säger Michael Ribbenvik som är operativ chef på Migrationsverket.
Tillbakavisar kritiken
Men det stora problemet menar Michael Ribbenvik är mörkertalet.
– Ja när vi inte vet eller får veta vilka som beter sig på det här sättet är det svårt för oss att agera. Därför är det viktigt att alla som har den här typen av uppgifter kontaktar Migrationsverket och berättar det. Vi vet att det förekommer flyktingspionage och därför samarbetar vi med säkerhetspolisen så att vi, om vi får uppgifter från dem eller från allmänheten, kan ta bort de människor som agerar på det här sättet från vår verksamhet.
Den eritreanska ambassaden i Stockholm tillbakavisar påståendena om att det skulle förekomma flyktingspionage via regimtrogna tolkar i Sverige.
– Det förekommer inte. Man löser inga problem genom att spionera på människor, det slår bara tillbaka på en själv. Vi har aldrig tänkt på det och det förekommer helt enkelt inte. Det skulle vara i människors fantasi i så fall, säger Sirak Bahlbi som är pressansvarig på ambassaden till SVT Nyheter.
”Skulle föras vidare till regimen”
Men ambassadens tillbakavisande övertygar inte Tedros som tycker att det är konstigt att Sverige som tar emot honom och andra asylsökanden med öppna armar och ger dem skydd kan anlita tolkar som är regimtrogna i asylprocessen.
– Min handläggare sa att det var tystnadsplikt, att allt som sas vid vårt samtal hålls hemligt. Men sedan när vi tog paus och tolken berättade att han var regimtrogen då blev allt förvirrat och motsägelsefullt. Jag förstod ju att allt jag sagt skulle föras vidare till den eritreanska regimen.
Nya riktlinjer
Migrationsverket har nyligen fattat ett nytt så kallat rättsligt ställningstagande när det gäller prövningen av asylansökningar från personer från Eritrea. Det innebär att asyl skall beviljas personer som kan bevisa att de är eritreanska medborgare och att eritreaner inte kan utvisas till Eritrea.
Beslutet är baserat på en ny landrapport om förhållandena i Eritrea som gjorts på uppdrag av Migrationsverket.
Migrationsverket konstaterar att Eritrea är en av världens mest repressiva regimer. Grova överträdelser av de mänskliga rättigheterna har pågått under lång tid i Eritrea. Majoriteten av landets invånare är mobiliserade för nationaltjänsten och i synnerhet i den militära delen utsätts rekryter för inhuman behandling. I fängelser och i häkten och i polisstationer utsätts intagna för godtycklig bestraffning och tortyr.
- Ingen form av politisk opposition tolereras och yttrande- och pressfriheten är allvarligt inskränkt.
- Personer som har en politisk eller religiös uppfattning som inte godkänts av regimen eller har en kritisk inställning till regimen uppfattas som motståndare till regimen och riskerar förföljelse.
- Eritrea bedriver en omfattande underrättelseverksamhet utomlands för att övervaka oppositionella i utlandet.
- Nationaltjänsten (en sorts värnplikt/militärtjänstgöring) för alla eritreanska medborgare är på obestämd tid.
- Det finns uppgifter om att minderåriga rekryteras till nationaltjänsten.
- Alarmerande uppgifter om risken för övergrepp inom ramen för nationaltjänsten
- Tortyr och hård bestraffning är utbredd och tillämpas på godtyckliga grunder.
- Sexuellt våld mot kvinnor är utbrett på militära träningsläger
- Personer som hållit sig undan nationaltjänsten riskerar att straffas mycket hårt
- Familjemedlemmar straffas med anledning av anhörigas förseelser (exempelvis frihetsberövanden och konfiskering av egendom)
- Eritreaner som fått avslag på sin asylansökan och återvänder med tvång riskerar allvarliga övergrepp
- Ansökan om asyl betraktas som en fientlig handling mot Eritreas regering.