En allt mindre del av svenskarnas betalningar sker med de gamla prassliga pappersedlarna och skramliga småmynt. I stället görs betalningar digitalt, genom banköverföringar men inte minst med hjälp av betalningsappar. På den fronten är det storbankernas Swish-tjänst som dominerar totalt.

Men Riksbanken, som i 350 år har försett svenska allmänheten med pengar, har sett risker med att moderna betalningstjänster drivs helt i privat regi koncentrerat till ett fåtal kommersiella aktörer.

”På sikt kan denna koncentration hämma konkurrensen på marknaden och göra samhället sårbart”, står det i Riksbankens första delrapport från i fjol.

Nya beskedet: e-krona på prov

I fjol inleddes därför arbetet med att utvärdera behovet av en ”e-krona”. Det skulle vara en av riksbanken garanterad motsvarighet till sedlar och mynt. En digital krona som kan överföras mellan personer genom en app, på ett betalkort, eller mellan konton – och där Riksbanken tar ett ansvar för att det fungerar avgiftsfritt och pålitligt.

På fredagen släpper Riksbanken sin andra delrapport om e-kronans vara eller icke-vara, och slutsatsen är att man i alla fall på prov ska skapa en e-krona för att testa de tekniska möjligheterna.

Inget slutgiltigt beslut

Att på prov bygga en e-krona för att testa möjligheterna är dock inte detsamma som ett slutgiltigt beslut i frågan, påpekar Riksbanken.

”Nästa steg i riksbankens arbete med e-kronan bör vara att bygga en e-krona för att på så sätt lära mer och pröva vilka tekniska lösningar som är användbara och möjliga att förverkliga”, säger Eva Julin, projektledare för Riksbankens e-kronaprojekt, i Riksbankens pressmeddelande.

”En teknisk lösning skulle ge Riksbanken ökad kunskap inför ett beslut om att ge ut eller inte ge ut en e-krona”.