Enligt en forskarrapport agerade Riksbanken för långsamt i fjol. Framförallt ifrågasätts varför man inte höjde räntan på det penningpolitiska mötet i februari 2022 när inflationen redan hade börjat ta fart, speciellt i USA.

– Borde vi tagit större intryck av att om inflationen i världens största ekonomi stiger, så kommer den rimligtvis stiga i Sverige? Visst. Men vi ska också komma ihåg att i det läget hade USA problem med kraftigt stigande löneökningar. Det problemet hade Sverige inte då – det har vi inte nu, sa Riksbankchef Erik Thedéen på utfrågningen under tisdagen.

”Borde haft extramöte”

Efter februarimötet anföll Ryssland Ukraina. Då borde man hållit ett extra penningpolitiskt möte, enligt rapporten.

– Om inte annat för att diskutera alternativa scenarier, sa docent Anna Seim med tillägget att senare höjningar då inte hade kommit som överraskningar.

En annan medförfattare, professor Per Krusell, riktade också en känga åt Riksbankens otydlighet.

– När jag pratar med vänner och bekanta om Riksbanken hör jag ofta 'de sa att de skulle göra det här och så gjorde de tvärtom'.

Riksdagsledamot: ”Jag får inte säga att Thedéen är ute och cyklar”

Riksdagsledamoten Carl B Hamilton (L) lyfte frågan om Riksbankens oberoende och förbudet för politiker och andra myndigheter att ge instruktioner till Riksbanken:

– Om jag skulle säga 'Erik Thedéen, han är ju helt ute och cyklar', då skulle det bli en stor grej. Men ibland är han ute och cyklar men jag kan inte säga det – och ingen annan heller! Det är ett problem!

Riksbankchefen höll med:

– Du har en poäng. Vi ska ha diskussion om penningpolitiken. Men också en bred diskussion om den ekonomiska politiken, uppdelningen mellan penningpolitik och finanspolitik, säger Erik Thedéen.

Han tillade att oberoendet bygger på att Riksbanken fått ett tydligt uppdrag att fokusera på just räntan.

– Börjar vi få många olika mandat tror jag att det här med oberoendet, med rätta, borde ifrågasättas.