Efter ett år av stigande räntor meddelade Riksbanken på torsdagen ytterligare en höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter. Det är den högsta räntan sedan oktober 2008.
– Det är helt avgörande att vi nu får ner inflationen, säger riksbankens chef Erik Thedéen under en presskonferens efter räntebeskedet.
Styrräntans prognos
Prognosen för styrräntan indikerar att den kan komma att höjas ytterligare, skriver riksbanken i ett pressmeddelande.
– Det är ungefär 50-50 om riksbanken kommer höja med 0,25 även i november eller om de kommer nöja sig med att ligga på 4 procent, säger Alexander Norén i Morgonstudion.
Riksbankens prognos för sin egen styrränta justeras upp något, till ett snitt på 4,03 procent i fjärde kvartalet i år och 4,10 procent i tredje kvartalet nästa år. Ett år efter det ligger prognosen på 4,04 procent och i tredje kvartalet 2026 – det vill säga om två år – räknar Riksbanken med att styrräntan ligger på i snitt 3,69 procent.
”Tjänstepriserna fortsätter att öka i snabb takt, vilket tillsammans med den omotiverat svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe och ökar risken för att inflationen inte ska fortsätta sjunka och stabiliseras kring målet tillräckligt snabbt”, skriver Riksbanken.
Vad betyder höjningen för bolånet?
En höjning med 0,25 procentenheter på ett bolån betyder 2500 kronor per miljon per år.
– Det blir alltså 200 kronor extra i månaden per lånad miljon.
Den nya styrräntan börjar tillämpas den 27 september 2023.
STYRRÄNTAN
Styrräntan, tidigare även kallad reporäntan, är Riksbankens huvudsakliga penningpolitiska verktyg. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen.
Källa: Riksbanken
