Lagändringarna innebär att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken.

Samma brott införs i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.

Det innebär att det blir straffbart att under vissa omständigheter obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.

Beslutet, som har debatterats i riksdagen under eftermiddagen, har nu klubbats igenom.

– Vi kommer att rösta för detta. Vi har ett mycket otäckt omvärldsläge där demokratin Sverige är hotad, svenska liv är hotade, inte minst i olika utlandsmissioner som Sverige deltar i, säger Johan Pehrson (L) till SVT Nyheter.

”Lucka i lagstiftningen”

Även Socialdemokraterna stödjer förslaget.

-  Det är ju en lucka som vi har i vår lagstiftning och som vi behöver täppa igen. Det handlar ju om rikets säkerhet, säger Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S).

Centerpartiets Annie Lööf ser positivt på lagändringen och ger även hon sitt stöd.

– Det är ett gediget arbete som ligger bakom det förslag på grundlagsändring som det ska röstas om i dag, säger hon till SVT Nyheter innan debatten inleds.

Kritik har lyfts för att grundlagsändringen kommer att kunna inskränka meddelarfriheten och därmed kunna göra vissa journalistiska publiceringar brottsliga.

Bland annat om uppgiftslämnare eller anskaffare befinns skyldiga till att ha befattat sig med information som anses bryta mot den nya lagen, enligt förslaget.

Annie Lööf förstår oron

En ”ventil” finns därför för att förhindra det, enligt Lööf.

– Jag förstår oron. Men för Centerpartiets del har det varit viktigt med den här ventilen som att till exempel nyhetsförmedling ska anses försvarligt och därmed inte straffbart. Det är jätteviktigt att slå vakt om fri och oberoende media, säger C-ledaren vidare.

”Finkirurgi”

Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert, betonar att Sverige har haft en lång tradition av åsiktsfrihet som går tillbaka till år 1766.

– Då måste man motivera det här väldigt nogsamt innan man går in och stör – för att uttrycka det lite milt – i det här regelverket, säger han i SVT Nyheter Direkt.

För att göra grundlagsändringar av den här typen måste det finnas ett “ordentligt” dokumenterat behov och att ändringarna ska vara “proportionerliga”, enligt Funcke.

– Det ska vara lite finkirurgi i det här. Det ska inte vara att man inför en bestämmelse som slår väldigt brett utan den ska bara ge sig på det problemet som man har identifierat och dokumenterat, säger han.