Bakgrunden till Försäkringskassans nya hårdare linje är att regeringen i sitt regleringsbrev till myndigheten har gett kassan i uppdrag att “bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”. Kostnaderna för personlig assistens ökar, och kostar idag 30 miljarder kronor om året, som SVT kunde berätta i en granskning av indragningarna inom LSS förra året.

Under fredagen hölls en debatt i riksdagen om rätten till personlig assistans. Barn-, äldre-och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) talade då om vikten att medlen används på rätt sätt:

– Om vi inte säkerställer att medel används som det är tänkt, är det på lång sikt svårt att få skattebetalarna att bidra. Då är vi ute på hal is. Jag tycker att assistansen är oerhört viktig men jag tycker också att det är oerhört viktigt att ha kontroll över medlen.

Kan bedömas som egenvård

De nya riktlinjerna från regeringen gör att personer som inte klarar sig själva ändå kan bli utan assistans. Exempelvis blev 4-åriga Selma nekad personlig assistans efter att reglerna ändras. Att hon behövde sondmatas och medicineras bedömdes som sjukvård eller egenvård.

Regeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen ett uppdrag att just se hur tolkningarna kring vad som är egenvård fungerar, och vid behov återkomma med förslag på åtgärder. Myndigheten ska svara med förslag på åtgärder redan i mitten av december.

Ökade kostnader

Under fredagens riksdagsdebatt luftade flera partier kritik mot de nya direktiven. Cecilia Widegren (M) hävdar att regeringen inte ser människorna bakom besluten och att de har bestämt sig för vad kostnadsökningen beror på och agerat efter det, trots att ärendet inte är utrett.

– När kommer regeringen att ge Försäkringskassan ett nytt uppdrag, undrar hon.

Åsa Regnér framhöll dock att kostnaderna för assistans har ökat markant under de senaste åren, utan att antalet personer har blivit fler.

– Ett flertal tunga rapporter visar att det finns problem med att medel inom systemet används till annat än assistans. Att antalet timmar drivs upp för att göra vinst. Det finns enligt ICF bolag som gör vinst på varje timme, säger Regnér.

Emma Henriksson (KD) höll däremot inte med:

– Regeringen verkar inte inse, eller vill inte erkänna, att ökningen av antalet genomsnittliga timmar helt eller delvis kanske kan förklaras av ökade behov, säger hon.

Flera orsaker till ökningen

Enligt Försäkringskassan kan det finnas flera olika skäl till att kostnaderna och antalet timmar ökar. I en ny rapport skriver utredarna att vissa behov som får assistans i dag inte var påtänkta när ersättningen infördes 1994. Många barn får inte heller ersättning när de går på förskola eller skola. När de senare har gått ur skolan behövs majoriteten av dem assistans under fler timmar.

Försäkringskassan nämner också att andra tänkbara förklaringar kan vara att ”mottagarnas förväntningar på vad livet kan och bör innehålla har ökat över tid, vilket leder till att man ansöker om fler timmar”. Men i rapporten nämns också privata företags drivkrafter, som Åsa Regnér också lyft fram. För att få reda på omfattningen behövs fler analyser, menar Försäkringskassan.