I den skrivelse som Polismyndigheten lämnar över till regeringen i dag anser Eliasson att polisen behöver förstärkas med upp till 2.500 poliser och 1.600 civilanställda.
Där framgår det också att anslaget under perioden 2017-2019 behöver öka med mellan 1,8 och 2,8 miljarder kronor.
– Vi försöker tydliggöra för regering och riksdag de behov som polisen har för att hantera flyktingsituationen. Det är inte bara migrationsverk och kommuner som berörs, utan det är också polisen som har stora utmaningar med anledning av detta, säger Dan Eliasson.
”Ökad arbetsbelastning”
Enligt skrivelsen innebär den stora ökningen av migranter ”en väsentligt ökad arbetsbelastning”, både för gränspolisverksamheten och för polisens yttre verksamhet.
För att ambitionsnivån inte ska behöva sänkas på andra håll behövs större resurser.
Det förhöjda terrorhotet gör också att det behövs både mer personal och nya lokaler, ny utrustning och utbildning, enligt skrivelsen.
Eliasson pekar ut gränskontrollerna som något som krävt mycket resurser. Även oroligheter på asylboenden runt om i landet, där många bor trångt under lång tid, har krävt resurser, enligt Eliasson.
– Vi behöver vara där ofta, det blir bråk och oroligheter. De här asylboendena finns ofta där det finns bostäder, där det är glesbefolkat, säger Eliasson i P1 Morgon och tillägger att polisen då ofta får åka långt då de inte finns på samma platser.
Tar resurser från annat
Om polismyndigheten inte får resurserna som den vill ha, kommer annan verksamhet att bli lidande, menar han.
– Då får vi prioritera bort annan viktig verksamhet som kommer att påverka samhällsutveckling negativt, det är jag helt övertygad om. Vi kommer att ha mindre närvaro i socioekonomiska områden. Det som vi kallar för egeninitierat arbete, det vill säga att vi själv aktivt söker upp brottslighet, kommer att bli lidande. Det kommer att drabba trafikbrottslighet och viss narkotikabrottslighet.
Rikspolischefen säger att redan nu har polisernas arbete blivit lidande på vissa områden.
– Vi har placerat poliser vid gränskontroller. Oroligheter vid asylboenden har ätit upp polisiära resurser. Då är det så att vår närvaro runtom i lokalsamhället, vårt aktiva arbete mot trafik- och exempelvis viss narkotikabrottslighet, har blivit lidande
Terrorhotet kräver mindre resurser än migrantsituationen, säger han.
Enligt Eliasson kan det hända att polisen får prioritera ner viss verksamhet. På frågan om det blivit lättare att begå brott svarar han:
– Lättare låter så hårt, men det är klart att vi inte haft samma möjlighet att ägna uppmärksamhet åt trafik, enklare narkotikabrott eller att kunna vara på plats på ställen där det är stökigt.