– En av de allvarliga bristerna är att var femte svensk bor i en kommun där det är problem för SOS Alarm att hitta adressen till de nödställda i alla lägen, säger riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionens granskning visar att 21 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner där adresser till byggnader riskerar att vara ungefärlig. Nio procent av svenskarna bor i en kommun där andra byggnader än bostäder har otillräcklig täckning och en procent lever i en kommun med otillräcklig täckning av adresser till bostäder.

SOS: Adresser kommuners ansvar

Belägenhetsadresser bestäms av kommunerna och registreras hos Lantmäteriet och därför bör regeringen vidta åtgärder skriver Riksrevisionen.

– Adressregistret är jätteviktigt. Men det är kommunernas ansvar att tillse att adresserna meddelas till lantmäteriet, säger Anders Klarström, presschef vid SOS Alarm.

Förutom positioneringen är det viktigt med en sammanhållen larmkedja, säger Mia Bartelson Enayatollah, kommunikationschef på SOS Alarm.

– Det innebär att ringer du 112 så ska du inte göra något mer. Den person som tar emot ditt samtal tar hand om allt.

Riksrevisionen: Tydligare styrning från regeringen

Hon tycker också att en annan viktig insikt som Riksrevisionen kommit fram till handlar om antalet samtal som SOS Alarm får. SOS Alarm har i genomsnitt lagt 33 dygn per år åt att besvara okynnessamtal. Enligt Riksrevisionens rapport bör regeringen hur samtalen kan minska.

– Vi tar emot tre miljoner samtal per år, en miljon av dessa är sådant som vi inte ska hantera. Därför är det viktigt att informera allmänheten om var man ska vända sig om ärendet inte är akut, säger Mia Bartelson Enayatollah.

Riksrevisor Claes Norgren säger att en tillsyn måste inrättas för komma åt bristerna.

– Regeringen måste bli tydligare i sin styrning av SOS Alarm. Det finns brister som skapar en risk för den nödställde, säger Claes Norgren.