Det har gått 22 respektive 16 år sedan Barsebäcks båda reaktorer stängdes. Rivning och nedmontering pågår.   

– Det är en anläggning som är byggd för att klara tuffa förhållanden och det märker vi när vi ska riva. Alla dimensioner är större, tjockare, tyngre. Det behövs speciella metoder, säger Barsebäck Krafts vd Åsa Carlson.   

Och så finns radioaktivitet. Men bränslet, som var det mest radioaktiva, togs bort redan i början efter stängningarna.   

– Det radioaktiva innehållet har minskat väldigt mycket men vi måste fortfarande hantera det. Ett av de ämnen vi har mest av i anläggningen nu är kobolt-60 och det har en halveringstid på tiotals år, vilket är mycket kortare än för det högaktiva avfallet, säger Åsa Carlson.

Efterfrågad kunskap

Tidigare i höstas meddelade energikoncernerna Uniper och Fortum att de tänkte starta samarbete för att bli ledande i Europa inom tjänster för rivning och nedmontering av kärnkraft. Uniper är tyskt med verksamhet i Sverige, bland annat som moderbolag till Barsebäck Kraft. En rivningsmarknad som “kommer att vara värd hundratals miljarder”, bedömde Uniper Sveriges vd i tidningen Dagens Industri tidigare i höstas.   

– Med vår verksamhet och vårt läge ligger vi längre fram än andra, säger Åsa Carlson.   

– Vår kunskap är efterfrågad. Runt om i Europa stänger man ned anläggningar och vi är måna om att kunna hjälpa till. 

Politiskt tryck

Sverige beskrivs som utgångspunkt för samarbetet men i bakgrunden finns förstås också den tyska nedläggningen av kärnkraft. Senast 31 december 2022 ska de sista tyska reaktorerna stängas, enligt det politiska beslut som fattades våren 2011, efter härdsmältan vid kärnkraftverket i japanska Fukushima.  

I Sverige finns ett stigande politiskt tryck från partier som vill satsa på kärnkraft. Kan det innebära en risk för den som satsar på nedmontering och rivning?

– Jag ser inte att de här sakerna ställs mot varandra. Vissa reaktorer har tjänat ut och måste monteras ner, säger Åsa Carlson.