Det har gått 22 respektive 16 år sedan Barsebäcks båda reaktorer stängdes. Rivning och nedmontering pågår.
– Det är en anläggning som är byggd för att klara tuffa förhållanden och det märker vi när vi ska riva. Alla dimensioner är större, tjockare, tyngre. Det behövs speciella metoder, säger Barsebäck Krafts vd Åsa Carlson.
Och så finns radioaktivitet. Men bränslet, som var det mest radioaktiva, togs bort redan i början efter stängningarna.
– Det radioaktiva innehållet har minskat väldigt mycket men vi måste fortfarande hantera det. Ett av de ämnen vi har mest av i anläggningen nu är kobolt-60 och det har en halveringstid på tiotals år, vilket är mycket kortare än för det högaktiva avfallet, säger Åsa Carlson.
Efterfrågad kunskap
Tidigare i höstas meddelade energikoncernerna Uniper och Fortum att de tänkte starta samarbete för att bli ledande i Europa inom tjänster för rivning och nedmontering av kärnkraft. Uniper är tyskt med verksamhet i Sverige, bland annat som moderbolag till Barsebäck Kraft. En rivningsmarknad som “kommer att vara värd hundratals miljarder”, bedömde Uniper Sveriges vd i tidningen Dagens Industri tidigare i höstas.
– Med vår verksamhet och vårt läge ligger vi längre fram än andra, säger Åsa Carlson.
– Vår kunskap är efterfrågad. Runt om i Europa stänger man ned anläggningar och vi är måna om att kunna hjälpa till.
Politiskt tryck
Sverige beskrivs som utgångspunkt för samarbetet men i bakgrunden finns förstås också den tyska nedläggningen av kärnkraft. Senast 31 december 2022 ska de sista tyska reaktorerna stängas, enligt det politiska beslut som fattades våren 2011, efter härdsmältan vid kärnkraftverket i japanska Fukushima.
I Sverige finns ett stigande politiskt tryck från partier som vill satsa på kärnkraft. Kan det innebära en risk för den som satsar på nedmontering och rivning?
– Jag ser inte att de här sakerna ställs mot varandra. Vissa reaktorer har tjänat ut och måste monteras ner, säger Åsa Carlson.
BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK
1965 köptes marken där kärnkraftverket skulle byggas. Platsen valdes bland annat för att mycket få människor bodde där, för att det låg nära befintliga kraftledningar och för att man därifrån kunde leverera varmvatten till Lund och Malmö, eventuellt också Köpenhamn.
1969 sattes spaden i jorden.
Barsebäck 1 startades 1975 och Barsebäck 2 år 1977. Två år senare skedde ett tekniskt haveri med en generator i Barsebäck 1, vilket ledde till brand och stora materiella skador.
Efter folkomröstningen 1980 beslutade riksdagen att bara de kärnkraftsaggregat som var under byggnad skulle fullföljas och att kärnkraften skulle vara avvecklad till 2010.
Barsebäck 1 stängdes 1999 och 2 stängdes sex år senare. Det utbrända kärnbränslet fördes till mellanlagret i Oskarshamn och sedan 2006-07 är Barsebäck i “servicedrift”. Låg- och medelaktivt rivningsavfall finns lagrat på området. Stora maskindelar flyttades från byggnaderna under 2021.
Källa: Uniper/Wikipedia
