Foto: TT

Rymdfarare ska inspirera elever till att plugga natur

Uppdaterad
Publicerad

Nu har astronaut- och kosmonaut-samlingen i Sverige inletts. Gamla och nya rymdfarare, över 90 sammanlagt, möts för att blicka bakåt och blicka framåt. Och, enligt organisatörerna, framför allt för att inspirera dagens unga att intressera sig mer för att läsa naturvetenskap, teknik och matematik.

Det finns ett fotografi som kanske mer än andra satte fart på fantasin hos människor, och det togs redan för snart 47 år sedan. Besättningen på Apollo 8 var de första människor som lämnade jordens närhet och rundade månens baksida. Det skedde i juletid 1968 och ombord fanns Bill Anders, idag en stillsam snart 83-årig herre. Genom fönstergluggen kunde han och kollegerna plötsligt se jorden gå upp över månen. Den första jorduppgång som människor bevittnade:

– Vi hade inte tränat oss att fotografera, det fanns ingenting i färdplanen som handlade om detta. Men när vi såg jorden stiga upp över månens yta var det uppenbart att vi måste bryta mot färdplanen och ta bilden. Till min överraskning fick bilden sedan ikonstatus, säger han idag.

För människor blev det en första bild av vår planets litenhet i universum. Och det slutgiltiga beviset för att jorden faktiskt är rund.

Första mänskliga satelliten

”Inspirerad av rymden” är temat för ASE:s kongress i Sverige (Association of Space Explorers). En av grundarna är Aleksej Leonov som för 50 år sedan var den första människan som lämnade sin rymdkapsel och gjorde en sk rymdpromenad. När han skulle tillbaka in i kapseln igen upptäckte man att dräkten hade svällt så att han inte kunde pressa sig in genom luckan. I en fullständigt livsfarlig manöver tömde han en del av sitt livsviktiga luftförråd och lyckades ta sig in igen. Nu är han i Stockholm, liksom Bruce McCandless som 1984 blev den första ”mänskliga satelliten”: i en mobil enhet manövrerade han sig bort från rymdfärjan helt utan säkerhetslina.

– När jag styrde den kunde jag se i alla riktningar, uppåt och nedåt, utan begränsningar. Det var en fantastisk frihetskänsla, säger han.

Sverige har som bekant en astronaut, Christer Fuglesang, och han fungerar som organisatör och värd för evenemanget. Han säger att astronauternas stjärnstatus kan fungera som inspiration för unga.

– Vi vet att folk som varit i rymden har en otrolig attraktionskraft, och det är väldigt bra om de kan inspirera unga att plugga mer naturvetenskap, teknik eller matematik, säger han.

Medicinska innovationer

Astronauter och kosmonauter (och taikonauter från Kina) fungerar oftast som byggare på t ex internationella rymdstationen ISS, men också lite som försökspersoner. Samantha Cristoforetti från Italien var uppe mellan november 2014 och juni i år, och hon fick bl a sitta uppkopplad för mätningar av blodflödet mellan hjärnan och hjärtat och hur det påverkas av tyngdlöshet.

– Man misstänker att en massa sjukdomar på jorden påverkas av störningar i de här mekanismerna för blodflöde, så det här är viktigt. Dessutom kunde vi testa ny teknik, så vi vann på flera fronter, säger hon.

Man kan säga att evenemanget i Sverige blir ett veckolångt pr-möte för bemannad rymdfart. Det har funnits kritik mot bemannade färder, att de är dyra i förhållande till obemannad rymdforskning. Det är visserligen sant att man för en given summa pengar får ut mer forskning för pengarna om man skickar något obemannat, säger Sven Grahn, svensk rymdveteran, men det finns saker som bara människor kan göra:

– Om det gäller att flytta fram mänsklighetens positioner så slår ju människor det mesta. Utan människor blir det inte mycket gjort på andra planeter t ex.

Under en vecka i Sverige ska astronauterna och kosmonauterna med följeslagare besöka nästan hundra ställen. Över 40 av dessa är skolor. På onsdag 23 september får en lång rad gymnasier i och runt Stockholm, och även Uppsala och Nynäshamn besök. På fredag kommer de till skolor i Småland, bl a Växjö, Markaryd, Älmhult och Alvesta – men de här skolbesöken är inte öppna för allmänheten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.