Samma vecka som Ilmar Reepalu presenterat sitt förslag till vinstbegränsning i välfärden påbörjade SVT granskningen av konsekvenserna. Vi vände oss till branschorganisationen Vårdföretagarna som var mycket kritiska till förslaget.

”Vill ha tillbaka pengarna jag investerat”

Vi ville gärna träffa en företagare som skulle drabbas. Som exempel fick vi Hälsans Vårdcentral i Tensta. Vårdföretagarna hade räknat ut hur förslaget skulle slå mot den:

”Sjuksköterskan Snezana Rosengren driver, tillsammans med en läkare, Hälsans vårdcentral i Tensta. Vårdcentralen omsatte 6,5 miljoner kronor 2015 och hade ett rörelseresultat på 432.775 kronor. Det motsvarar en rörelsemarginal på 6,6 procent. Om Reepalus förslag blir verklighet blir det högsta tillåtna rörelseresultatet för vårdcentralen 14.000 kronor, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 0,2 procent.”

Vi träffade också grundaren Snezana Rosengren och delägaren och läkaren Karima Djoumi, som båda reagerat när Vårdföretagarna gjort beräkningarna på deras företag.

– Jag har investerat pengar. Om det blir pengar utöver det är inte viktigt, men pengarna jag har investerat vill jag ha tillbaka, sade Karima Djoumi då till SVT.

Uträkningen gav inte hela bilden

Men uträkningen gav inte hela bilden. I utredningens förslag får nämligen företag kompensera med högre vinst senare om vinsten hamnar under vinsttaket något år.

Detta framförallt för att nystartade företag ofta går med förlust i början, och att det då enligt utredningen är rimligt att de får tjäna in de pengarna senare.

Hälsans Vårdcentral är just ett sådant företag Det gjorde en rörelseförlust på 1,2 miljoner under sitt första år. Den förlusten får företaget kompensera för genom att tjäna in pengarna de närmaste tre åren. Därför är det missvisande att säga att företaget bara får tjäna 14.000 kronor 2015.

Får behålla hela vinsten på 432.000 kr

I själva verket innebär regeln om att förluster tre år bakåt får räknas med, att Hälsans Vårdcentral får behålla hela vinsten på 432.000 kronor för 2015.

Men då SVT Nyheter invände mot Vårdföretagarnas beräkningar blev svaret:

”I Snezanas fall, och även i andra vårdgivares fall när man utför hypotetiska beräkningar, är det oklart om det skulle spela någon roll att ”vinstutrymmet” får skjutas framåt och bakåt.”

Karima Djoumi har sedan dess tagit över hela företaget tillsammans med sin man.

Hon vill inte uttala sig om att tidigare förluster inte räknas med när företaget används som exempel i vinstdebatten.

–Jag kom in som ägare först 2016, så det är svårt att tala om hur företaget gått tidigare, säger hon.

Och Vårdföretagarna försvarar fortfarande att man använt Hälsans Vårdcentral som exempel.

”Det är en ögonblicksbild”

– Det här var ett exempel. Det kanske inte stämmer exakt med siffrorna, men det är en ögonblicksbild. Vi har inte räknat bakåt. Det kanske kan diffa på några tusen kronor om man räknar bakåt också, säger Anders Manell, presschef på Vårdföretagarna nu till SVT Nyheter.

Men i fallet med Hälsans Vårdcentral handlar inte felet om några tusen kronor. I stället för ett vinsttak på 14.000 kronor som Vårdföretagarna säger skulle företaget få behålla hela vinsten på 432.000 kronor.

Blir det inte missvisande?

– Nej, det är en ögonblicksbild. Vi vill visa hur konstigt förslaget slår, säger Anders Manell.

Hälsans Vårdcentral användes i fler sammanhang som ett avskräckande exempel i debatten.

Den 30 november skrev Kunskapsskolans ägare Peje Emilsson i en debattartikel med rubriken ”Välfärdsutredningen hotar hela näringslivet” om vårdcentralen i Tensta som bara för göra en vinst på 14.000 kr.

Och när Svenskt Näringsliv skapade en sajt med en räknesnurra där välfärdsföretagen uppmanades räkna ut hur vinsttaket skulle slå för dem, gjorde man på samma sätt: räknade bara med det senaste året.

Företagen erbjöds hjälp att protestera

För de företag som gjort förluster de närmast föregående åren blev siffrorna missvisande, men företagen erbjöds hjälp att skriva remissvar baserade på de felaktiga siffrorna och protestera mot utredningen.

Uppslutningen har varit massiv: över 3.000 företag har skickat in remissvar.

Men SVT hittar flera exempel där siffrorna är missvisande eftersom företagen som skickat in remissvar har gått med förlust tidigare år.

Även de välfärdsverksamheter som drivs utan vinstintresse har använt räknesnurran. Ideella verksamheter utan vinstintresse omfattas nämligen också av reglerna, och nu protesterar deras företrädare också.

–Av våra 61 medlemmar är det åtminstone 27 som skulle drabbas av vinsttaket, säger Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för Famna, Riksorganisationen för Idéburen Vård och Omsorg.

Ingen vet hur många som skulle drabbas

Men i själva verket vet ingen hur många som skulle drabbas om man räknade med förluster bakåt i enlighet med utredningens förslag.

–Vi har gjort stickprov och vet att en handfull skulle drabbas om man tar med resultaten tre år bakåt, säger Ulrika Stuart Hamilton.

Hon tycker inte att eventuella skillnader i utfall spelar så stor roll, utan vill att hela förslaget om vinstbegränsning skrotas när det gäller den ideella sektorn.

Svenskt Näringsliv tycker inte heller att det spelar så stor roll om alla siffror i deras kampanj mot vinstbegränsningsförslaget stämmer.