Bildens ALT-text beskriver tre sektioner: Den första sektionen visar en person i en pälsjacka som hålls framför en mikrofon, omgiven av leksaker. I den andra sektionen syns två tända ljus mot en mörk bakgrund, vilket skapar en stämningsfull atmosfär. Den tredje sektionen visar en person i tomtedräkt.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så har adventsfirandet förändrats – från fasta till ”novent”. Foto: SVT Arkiv

Så har adventsfirandet förändrats – från fasta till ”novent”

Uppdaterad
Publicerad

Första advent ses av många som startskottet för julfirandet, med marknader och julskyltning i varje gatuhörn.

Men det är inte alltid högtiden varit synonym med julstämning. Förr i världen stod advent för återhållsamhet – och inte minst väntan.

Att julen kommer tidigare och tidigare för varje år är en känsla som många svenskar känner igen sig i. För de mer traditionsbundna brukar därför första advent fungera som ett slags betryggande riktmärke för när det är dags att hänga upp julstjärnan i fönstret.

Det är dock inte alla som nöjer sig med bara fyra veckors julstämning. De senaste åren har begreppet ”novent”, som anspelar på ett slags adventsfirande redan under november, fått fäste.

Frågan är dock om det rör sig om tillfällig trend eller något som kommit för att stanna.

– Högtider och traditioner är i ständig förändring. Men vi håller så att säga på att förhandla om hur vi ska göra, vad som är rätt och fel och sådär, har Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet, tidigare sagt till SVT.

Om nu ”novent” skulle få fäste vore det dock inte första gången adventsfirandet tog en ny form. Dagens firande skiljer sig väsentligt från hur det såg ut förr i världen. Se skillnaden i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.