Utsläpp från två skorstenar och en man med glasögon

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så kan koldioxid från skogen bli bränslen. SVT:s miljöreporter Calle Elfström förklarar. Foto: SVT

Så kan koldioxid förvandlas till bränsle

Uppdaterad
Publicerad

Rökgaser från värmeverk har tidigare bara setts som föroreningar. Teknik finns redan som kan omvandla det till en råvara för bland annat fartygsbränsle och plast.

– Det är gigantisk resurs som går upp i rök. Världen jagar ju gröna kolatomer, säger Svante Axelsson, samordnare för Fossilfritt Sverige.

Sverige har unika förutsättningar för att börja använda koldioxid som råvara. I svenska pappersbruk och värmeverk finns det uppemot 35 miljoner ton grön koldioxid som kan avskiljas ur skorstenarna för att göra bränslen och plast. Det är nästan lika mycket som hela landets fossila koldioxidutsläpp.

Det konstaterar Fossilfritt Sverige, som vill se statliga stöd för att det ska växa fram en ny industri för grön koldioxid.

– Vi har en unik plats på planeten där vi skulle kunna nyttja våra rökgaser mycket, mycket smartare, säger Svante Axelsson.

Kan ersätta fossila bränslen

Den gröna koldioxiden kan bli elektrobränslen, som e-metanol, till framförallt fartyg och flygplan som inte kan drivas med batterier. Men det är i dagsläget tre gånger så dyrt som fossila bränslen, och det krävs stora mängder grön el för att tillverka vätgas som är en annan komponent.

Krävs stöd

Regeringen har utlovat 36 miljarder under 20 år för koldioxidlagring, men Fossilfritt Sverige pekar nu i en strategi som SVT har tagit del av på att det kommer att krävas en statlig prisgaranti och bättre regler för att sätta fart på en industri som använder grön koldioxid för att ersätta det fossila. (se faktaruta)

– Det här är en nisch globalt sett där Sverige och Finland sitter i förarsätet och kan utveckla den här tekniken först av alla. Det här är en resurs vi måste samla in och nyttja för att ersätta fossila varor, säger Svante Axelsson.

Bränsle av koldioxid? Se hur det funkar i klippet!

Planerade anläggningar i Sverige

Medan lagring av koldioxid (CCS, carbon capture and storage) har diskuterats länge är användning av CO2 som råvara nytt (CCU, carbon capure utilization).

Men det finns redan långt gångna planer på anläggningar i Sverige som ska använda grön CO2:

  • I Örnsköldsvik byggs en anläggning för fartygsbränsle vid värmeverket av Liquid Wind och Örstedt. Ytterligare två anläggningar planeras i Umeå och Sundsvall.
  • I Forsmark undersöker bland annat Vattefall och SAS möjligheterna att göra flygbränsle,
  • På västkusten tittar Vattenfall och St1 på att göra flygbränsle.
  • I Norrköping tas redan koldioxid tillvara i en bioetanolfabrik och i Linköping finns planer på att göra det vid tillverkning av biogas.
  • I Långsele undersöker Uniper och Sasol möjligheterna att göra flygbränsle direkt från skogsrester utan att koldioxiden passerar skorstenen.

Fakta: En strategi för att använda grön koldioxid

Fossilfritt Sverige har på regeringens uppdrag tagit fram färdplaner för hur 22 branscher ska få bort koldioxidutsläppen. I en ny strategi som lämnas till regeringen inom kort understryker man att infångning och lagring bara ska få användas för att räkna av utsläpp som är svårast att få bort. Strategins förslag:

  • Inför intäktsgaranti för elektrobränslen för att täcka prisskillnaden mot andra bränslen.
  • E-bränslen bör ingå i reduktionsplikten
  • E-bränslen bör få undantag från EU:s regler för statsstöd
  • Regeringen bör arbeta inom EU för ett stoppår för fossil plast, tex 2040.
  • Sänkt skatt för koldioxidinfångning bör gälla inte bara lagring utan även användning av CO2.
  • Stödsystemet Industriklivet bör gälla även CCS och CCU.
  • Sverige bör sätta upp mål för kolinlagring och permanenta negativa utsläpp till 2045.
  • Det behövs nya regler för att frakta och lagra koldioxid.

Energimyndigheten kom i december 2023 med förslag på styrmedel för CCS och CCS vilka nu är på remiss.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.