Det har talats mycket om hur Nato kan skydda Sverige om vi går med i försvarsalliansen, men Sverige skulle även bidra till Nato på flera håll, enligt de experter SVT talat med.
– Vi har ett antal starka kort, inte minst flygvapnet. Det hade varit naturligt att Sverige bidragit till ”Nato air policing”, alltså luftövervakning, säger Ann-Sofie Dahl, som är Natoförespråkare, docent i internationell politik och knuten till tankesmedjan Atlantic Council.
Hon tror att svenska soldater vid ett medlemskap kan komma att ingå i de internationella Natotrupperna som finns placerade i de baltiska staterna.
Vid ett scenario där Baltikum hotas skulle svenskt territorium kunna användas för att flyga in luftstridskrafter och fartygstrafik skulle kunna gå genom Östersjön. Det skulle helt enkelt bli enklare för trupper från till exempel Norge och Danmark att komma till undsättning vid en attack mot de baltiska staterna.
Ubåtar och flygvapen stor tillgång
Magnus Christiansson menar att Sveriges flygvapen ses som modernt och relevant och skulle förbättra förmågan till signalspaning för Nato. Det handlar dels om JAS Gripen men också om andra signalspaningsplan. Dessutom är flygvapnet lättrörligt och skulle kunna visas upp för omvärlden.
Vid sidan om flygvapnet ses även svenska ubåtar som en stor tillgång för Nato.
– De är av yppersta världsklass och svåra att hitta. Finns de på plats så blir det svårt för Ryssland att röra sig i Östersjön.
Svenska marina krafter sämre
Vad gäller marinen är dock de svenska krafterna sämre. Magnus Christiansson konstaterar att försvarsmaktens korvetter inte har något bra luftvärn och spår att de kan komma att placeras på västkusten för att skydda Göteborgs hamn.
Samtidigt aktar sig amerikansk militär för att ge sig in i Östersjön med stora örlogsfartyg.
Den förre amerikanske militärattachén har liknat det med ”ett knivslagsmål i en telefonkiosk” och konstaterat att det är lätt att slå ut stora fartyg i Östersjön.
”Baltikums sak blir vår sak”
Om Sverige och Finland går med i försvarsalliansen Nato så blir Östersjön i praktiken ett Nato-innanhav där alla länder runt Östersjön utom Ryssland är Natomedlemmar. För Nato skulle det underlätta för såväl spaning som transporter och de som skulle få störst nytta av de nya medlemmarna är de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen.
– Baltikums sak blir Sveriges sak redan från början. Idag finns ett frågetecken kring vad som skulle hända om de baltiska staterna blir angripna. Det frågetecknet skulle rätas ut. Det skulle vara en stor konkret förändring, säger Magnus Christiansson universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.