Det ska bli möjligt för rättsväsendet att använda sig av så kallade kronvittnen, där en brottsmisstänkt lämnar väsentliga uppgifter om allvarliga brott som någon annan begått, i utbyte mot en strafflindring.
Det föreslår regeringens särskilda utredare Stefan Johansson på en pressträff om hur fler ska våga träda fram och vittna.
För att skapa en förutsägbarhet i systemet föreslås att åklagare i samband med att åtal lämnas in också lämnar ett påföljdsförslag, det vill säga om man anser att straffet ska mildras.
Utredningen presenterar däremot inget förslag om anonyma vittnen, vilket har varit en hett omdebatterad fråga.
Inget förslag om anonyma vittnen
– Vi har kommit fram till att skälen som talar mot är starkare än skälen som talar för och vi föreslår därför inte något system med anonyma vittnen, säger Stefan Johansson på pressträffen.
Enligt utredningen skulle ett system med anonyma vittnen enbart kunna användas i ett begränsat antal fall där det rör sig om allvarliga brott och det finns en hotbild mot vittnet. Det riskerar även att skapa en situation där personer vägrar att vittna om de inte får ställa upp anonymt.
– Det här är ingenting som löser tystnadskulturen, det skulle inte kunna tillämpas på gängmedlemmar eller andra som har kopplingar till kriminella nätverk, säger Stefan Johansson.
Utredningen föreslår också flera straffskärpningar, bland annat för övergrepp i rättssak. I dag går straffskalan från böter upp till fängelse i åtta år. Man vill även att hot mot vittnen ska betraktas som grovt övergrepp i rättsak.
Måste bryta tystnadskulturen
Utredningen är en del i regeringens 34-punktsprogram med åtgärder mot gängbrottsligheten.
– Vi måste fortsätta att utveckla rättsväsendets förmåga att bekämpa de kriminella grupperingarna och för att vi ska kunna göra det så måste tysthetskulturen brytas, både inom gängen men också hos allmänheten, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Utredningens förslag
KRONVITTNEN
Strafflindring för brottsmisstänkta som medverkar till att utreda andra misstänktas brott.
Uppgifter från ett kronvittne ska ha ”väsentlig” betydelse för att lösa ett allvarligt brott
Brottet ska minst ge fängelse i sex månader
Åklagare lämnar förslag på strafflindring till domstol
Domstolen beslutar om strafflindring
VITTNESHOT
Fler övergrepp i rättssak ska betraktas som grova
Hot som förstärks med vapen, vapenattrapper och sprängämnen ska betraktas som grova
Hot där det antyds att en grupp med våldskapital står bakom, ska betraktas som grova
Grovt övergrepp i rättssak ger i dag 2–8 års fängelse
Övergrepp i rättssak ska alltid leda till fängelse. Böter föreslås tas bort.
MENED
Straff för den som ljuger under vittnesed skärps
Straffskalan går i dag från böter till fängelse i åtta år
Men i praktiken blir straffet nästan alltid 1–4 månader
Fler fall av mened föreslås nu bedömas som grova
Mened ska ses som grov om uppsåtet är att förhindra utredning av allvarligt brott
Grov mened bedöms normalt leda till straff på 1,5–2 år
Däremot föreslås inte straff för att ljuga i vanliga polisförhör
Utredningen föreslår dock skärpta straff för falsk angivelse och falsk tillvitelse
SKYDDANDE AV BROTTSLING
Handlar om att hjälpa en brottsling att fly, gömma sig eller undanröja bevis
Straffen i dag går från böter upp till fyra år
Maxstraff vid brott av normalgrad föreslås höjas från ett till två år
Minimistraffet för grovt brott föreslås höjas från sex månader till ett år.
Maximistraffet för grovt brott föreslås höjas från 4 år till 6 år.
Även närstående ska kunna dömas för skyddande av brottsling vid mycket allvarligt brott
VITTNESSKYDD
Vittnen ska få ökat stöd och information om rättsprocessen
Domstolar ska inte lämna ut vittnens kontaktuppgifter
Sekretess ska gälla för vilken plats ett vittne lämnar vittnesmål via videolänk
