Dödskjutningen av en 12-årig flicka i norra Botkyrka i början av augusti är fortfarande inte löst – något som inrikesminister Mikael Damberg (S) hävdar bland annat beror på tystnadskulturen i de utsatta områdena. En tystnadskultur som gör att få gängskjutningar klaras upp.
- Det finns människor som vet vilka som sköt. Men det finns ingen moral eller heder som säger att man ska vara tyst om vem som mördat en 12-åring, sa han nyligen.
”Ganska begripligt att de tiger”
Kraven växer nu på att det ska gå att vittna anonymt i rättegångar, samt att kronvittnen, det vill säga strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet, ska införas. Båda utreds just nu som en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.
Christoffer Carlsson, kriminolog vid Stockholms universitet, säger att det är förståeligt att folk är rädda för att vittna.
– I ett större perspektiv ska man komma ihåg att det är ganska begripligt att de tiger. I flera områden med grov brottslighet är tilltron till rättsväsendet ganska låg och det vore nästan konstigt att tala med någon man inte litar på, säger han till SVT Nyheter.
Christoffer Carlsson ser dock flera problem med att införa anonyma vittnen.
– Det kan ha vissa fördelar men Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna slog nyligen fast att anonyma vittnen måste tillmätas ganska låga bevisvärden och att de aldrig kan vara avgörande bevisning i ett mål. Då kan man ju fråga sig vad man ska ha det till, inte minst när det finns en drös rättsprincipiella problem med det.
”Är förbannat dyrt”
Han är också skeptisk till kronvittnen:
– Det har ju använts i länder som Danmark och Storbritannien med blandad framgång. Problemen med kronvittnen är att det bygger på att vittnet talar sanning. Folk är generellt inte så tillförlitliga när de hamnat i knipa och ser en väg ut. Så man får nog räkna med en hel del falska vittnesmål och att folk som sitter högt upp i en kriminell hierarki förskjuter skulden till de som är lägre ner. Är det vad man vill?
– För det andra så blir det förbannat dyrt. Ett kronvittne kommer förmodligen utsättas för hämndaktioner och måste därför skyddas i form av olika program.
Så många fall av övergrepp i rättssak anmäldes förra året
Att försöka påverka rättsprocessen med hot och andra metoder rubriceras som övergrepp i rättssak. År 2019 anmäldes 5 700 fall av övergrepp i rättsfall, en ökning med 9 procent jämfört med föregående år. Under en tioårsperiod har antalet fall sett ungefär likadant ut, med runt 5000 fall av övergrepps i rättssak per år.
Även om det ofta talas om hot mot vittnen, visar tidigare rapporter från Brå att det framför allt är brottsoffer som drabbas. Just när det gäller den organiserade brottsligheten kommer hoten inte till myndigheternas kännedom – om de drabbade själva är brottsbelastade och involverade i nätverkets brottslighet är benägenheten att anmäla brottet låg.
När det gäller de brott som faktiskt polisanmäls så är många av gärningspersonerna mycket unga och ofta omedvetna om att det är olagligt att försöka påverka någon att inte anmäla ett brott. Just hot om våld är den vanligaste formen av övergrepp i rättssak, faktiskt våld förekommer mer sällan. Däremot kan hotet få en förstärkt effekt eftersom det ofta uttalas i samband med våld.
Källa: Brottsförebyggande rådet.
Så vill regeringen förstärka säkerheten för vittnen
I höstas tillsatte regeringen ett 34-punktsprogram med förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten. Där man bland annat ett system med kronvittnen, alltså strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet. Även anonyma vittnen ska utredas.
Utredarens uppdrag är:
- Att analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet till strafflindring för den som medverkar till utredning av någon annans brottslighet (så kallade kronvittnen).
- Att föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
- Att analysera om det finns ett behov av och är lämpligt att införa en möjlighet att vittna anonymt och bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas.
Resultatet av utredningen ska redovisas den 21 maj 2021.