Enligt experter kan tystnadskulturen bidra till att polisen misslyckas med att lösa grova våldsbrott, särskilt när det handlar om gängkriminalitet.
– Det finns flera dimensioner i det där. I de ärenden där man exempelvis har god teknisk bevisning är det ett mindre problem att folk inte pratar. Då kan man ro det i land till en fällande dom i alla fall. Men många gånger är man beroende av information och vittnesmål och då blir det ju knepigt när alla tiger, säger Christoffer Carlsson, kriminolog på Stockholms universitet.
Så finns det en tystnadskultur? Ja, säger åtminstone flera av de invånare i Botkyrka, där den 12-åriga flickan sköts ihjäl. SVT Agenda har träffat flera av dem.
– Jag kan fortfarande inte förstå att hon är död. Hon fanns alltid där för mig, jag saknar henne skitmycket, säger hennes vän Lilly och fortsätter:
– Alltså jag vill att den som sköt henne bara ska åka fast. Hon var som min lillasyster. Alltså jag skiter i.… om jag visste vem det var så hade jag golat ner den, för hon var skitnära mig. Jag skulle göra vad som helst för att dra tillbaka tiden, se till att hon inte ens gick ut och veta vem som sköt henne.
”Inte tryggt att vittna”
Finns det en tystnadskultur?
– Ja. HSS betyder, hör inget, ser inget, säger inget. Alltså man golar inte ned folk man känner eller så, det bara är så.
Botkyrkabon Diana Celepli håller med:
– Det är inte tryggt att vittna eftersom folk är rädda för att bli skadade. Det kan gälla en gamling, ett barn, en förälder. Det kan gälla vem som helst här ute och det är inte okej mot dem känner jag.
”Kan förstå människor som inte vågar prata”
På andra sidan Stockholm i ett annat särskilt utsatt område, Rinkeby, så dödades en ung man på öppen gata i förra veckan.
– Jag kan förstå människor som inte vågar prata, för de känner att staten och ansvariga myndigheter inte kan skydda dem och deras barns liv, säger Mohamed Nuur, ordförande för Socialdemokraterna i Tensta.
Regeringen utreder just nu både anonyma vittnen och så kallade kronvittnen inom ramen för det så kallade 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet.
– När jag föreslog detta (anonyma vittnen, reds anm.) 2017 så fick jag rejält motstånd från dåvarande inrikesministern Anders Ygeman. Han tyckte att rättssäkerheten inte kunde säkras med anonyma vittnen, säger en kritisk Mohamed Nuur och fortsätter:
– Jag vill inte att de ska tro att de har all tid i världen, utan att de ska känna av att de faktiskt har förlorat tre år och att en massa mord har skett under dom här åren.
Se hela inslaget och hör justitieminister Morgan Johansson i SVT Agenda i kväll kl 21.20.