Karin Tegmark Wisell vid Folkhälsomyndigheten berättar om hur Sverige ska utreda förekomsten av den nya virusvarianten. Foto: TT

Så ska Sverige ta reda på hur utspridd den brittiska virusmutationen är i samhället

Uppdaterad
Publicerad

Den brittiska mutationen av coronaviruset finns redan i Sverige, men hur utspridd den är vet man inte i dag. Nu har regionerna fått i uppdrag av Folkhälsomyndigheten att skicka tio procent av proverna för analys – en ökning jämfört med i dag.

– Vi har utökat för att få en bättre uppfattning av hur omfattande smittspridningen ser ut i Sverige, säger Karin Tegmark Wisell vid Folkhälsomyndigheten.

Arbetet med att kartlägga nya virusvarianter i Sverige ska trappas upp. Det efter flera utbrott av den nya brittiska virusmutationen i Norge.

Regionerna har fått i uppdrag att skicka 10 procent av landets alla coronaprover för sekvensering, alltså en analys som kartlägger virusets arvmassa.

Vissa regioner har kommit i gång med att skicka in misstänkta fall på analys, men än så länge har ingen region börjat skicka tio procent av alla prover för sekvensering, uppger nyhetsbyrån TT.

TT: Är det här tillräckligt för att kunna säga någonting om förekomsten av exempelvis den brittiska varianten?

– Nej, det är därför vi nu ökar upp sekvenseringen. När vi kommer upp till att tio procent av fallen sekvenseras, enligt den europeiska myndigheten ECDC:s rekommendation, är målsättningen att man ska hitta förekomsten av varianter som står för mer än två procent av det totala antalet fall. Om man inte sekvenserar alls kommer man aldrig att hitta allt, säger Karin Tegmark-Wisell.

Kan bli kostsamt

I Norge håller man nu på att få till att alla PCR-test ska upptäcka den brittiska mutationen, men i Sverige är det inget mål just nu.

– Vi tycker att det är viktigare att få till en bred sekvensering för att inte bara fokusera på denna varianten, utan även identifiera andra varianter som kan vara nödvändiga att identifiera, säger Karin Tegmark Wisell till SVT.

Att sekvensera samtliga prover i dag skulle bli mycket kostsamt, enligt Karin Tegmark-Wisell.

– Vi har haft ungefär 40 000 fall i veckan och nu har det gått ner till 30 000 fall. Skulle man sekvensera alla de fallen, säg 40 000, skulle det kosta 60 miljoner kronor i veckan. Därför är det angeläget att hitta effektiva metoder som kan ge oss en god uppfattning om förekomsten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.