Det är det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet som ska tolka riktlinjerna för svensk export av krigsmateriel.
Sedan april 2018 finns en demokratiparagraf i lagen som ska försvåra export av krigsmateriel till länder med brist på demokrati och mänskliga rättigheter. Förenade Arabemiraten har omfattande brister konstaterade regeringen i en rapport som publicerades i december 2019.
Men Kristdemokraternas ledamot i Exportkontrollrådet, Désirée Pethrus (KD), säger att det finns en ”ventil” eller ”kattlucka” i lagen som ändå gör det möjligt för Sverige att exportera krigsmateriel – trots att lagen skärpts.
”Om försäljningen anses viktig för vår inhemska vapenindustri, för det egna försvaret och om man ser det som strategiskt avgörande för vårt lands säkerhet, så finns det i lagstiftningen en möjlighet att i yttersta fall kunna sälja”, svarar Désirée Pethrus (KD) i ett mejl.
Hon uppger också att de är svårt att stoppa så kallade följdleveranser med den skärpta lagen från 2018.
”När det gäller följdleveranser så ville vi även där se tuffare skrivningar, i det fall ett lands demokratiska utveckling försämrats. I det nya regelverket är det fortfarande mycket svårt att stoppa följdleveranser”, anser Désirée Pethrus (KD).
Utrikessekretess
SVT Nyheter har varit i kontakt med samtliga partiers ledamöter i Exportkontrollrådet. Alla hänvisar till att de är bundna av utrikessekretess och att de därför inte kan uttala sig i sak om den aktuella affären.
Regeringspartiet MP:s ledamot meddelar:
”Miljöpartiets utgångspunkt är att det inte ska finnas utrymme för att exportera Global Eye till diktaturer. Vad som är uppe i Exportkreditnämnden kan jag inte uttala mig om, på grund av sekretess”, skriver Janine Alm Ericson som även är utrikespolitisk talesperson och gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen.
Flera av ledamöterna hänvisar till regeringen. SVT kontaktade Utrikesdepartementets presstjänst som i sin tur hänvisar till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
– Vi kan inte kommentera det på grund av sekretess på den här sortens ärenden, säger Adriana Haxhimustafa, pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
UD:s fakta om mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten
”Det finns stora brister i Förenade Arabemiraten vad gäller demokrati, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer”, skriver regeringskansliet i en rapport som belyser situationen i juni 2019.
De politiska rättigheterna är ”starkt begränsade. Politiska partier är förbjudna och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet saknas”, skriver Regeringskansliet och bekräftar att det känner till att det förekommer ”godtyckliga frihetsberövanden och rapporter om tortyr”.
”Kroppsbestraffning är tillåtet och dödsstraff utdöms fortfarande. Sedan kriget i Jemen inleddes 2015 har kritik riktats mot landets krigföring och misstänkta brott mot folkrätten”, skriver Regeringskansliet/UD.
Källa: Regeringskansliet, UD