Enligt metoden ska tre barriärer förhindra att radioaktivitet läcker ut: avfallet placeras i bergrum 500 meter under jorden, behållarna med avfall bäddas i så kallad bentonitlera som ska fungera som en buffert mellan dem och urberget samt att varje behållare kapslas in i koppar som gör att vatten inte kommer åt avfallet.

I sitt beslut understryker regeringen samtidigt att stegvis prövning av metoden kommer att fortsätta. Bland annat ska Mark- och miljödomstolen fastställa villkoren för verksamheten. 

I Agenda söndag 30 januari intervjuar vi professor emeritus Christofer Leygraf, som är en av de experter på korrosion på Kungliga tekniska högskolan som menar att kopparkapseln runt avfallet riskerar att korrodera (rosta) så att avfallet kan läcka ut.

KTH-forskarnas kritik är skälet till att flera miljöorganisationer, den tvärvetenskapliga kommittén Kärnavfallsrådet och den tidigare miljöministern Per Bolund (MP) menar att frågan om metodens säkerhet inte är tillräckligt utredd.

Statens expertmyndighet Strålskyddsmyndigheten och SKB anser däremot att de kunnat visa att invändningarna från KTH-forskarna inte påverkar säkerheten, vilket regeringen håller med om.

I programmet intervjuar vi också SKB:s vd Johan Dasht. SKB är finansierat av kärnkraftsbolagen och är ansvarigt för att bygga slutförvaret. Vi undrar bland annat hur bolaget ser på den fortsatta kritiken, hur ny forskning ska tas in den stegvisa prövning av metoden som återstår och vilka möjligheter det finns att ompröva metoden om forskningen skulle visa att det behövs.