När Sydafrika bestämde sig för att köpa Jas Gripen från Sverige fick landet i gengäld löften om så kallade motköp som skulle leda till jobb och utveckling. Ett av dem resulterade i investeringar på 70 miljoner kronor till ett företag som behandlade hiv med radiovågor.

Enligt källor till Dokument Inifrån tog en av Saabs konsulter idén till Karolinska Institutet, långt innan Hivex presenterades för sydafrikanerna. På Karolinska avrådde forskarna. Man sade att det omöjligt kunde fungera.

Ändå hamnade pengarna i projektet som har lett till att Hivex har kunnat utvecklas och marknadsföras.

”Finns olika synsätt”

Dokument Inifrån träffar Saabs presschef Sebastian Carlsson på Saabs dotterbolag Grintek i Sydafrika.

– Att vi har haft en aktiv finansiering av forskning där man vill bota en sjukdom, det kommer vi aldrig någonsin skämmas över, säger han.

Pengarna hamnade i projektet trots att forskare på Karolinska avrådde...

– Nu är det väl i och för sig Sydafrika som bestämmer vad dom vill investera i och inte KI.

Så du ser inte nåt problem att ni la pengar på detta?

– Därför att det var något som kunden ville att vi skulle göra. Det var vårt uppdrag att uppfylla kraven som kunden ställer i våra avtal.

Den forskningen som ni genom affären lade pengar på dömdes ut av forskare som kvacksalveri...

– Men det fanns också andra forskare som tyckte det var rätt att göra det. Det finns, som det ska vara inom forskning, olika synsätt.

Stöd från forskning

Patrick Mdletshe i Johannesburg har kämpat för hiv-smittades rättigheter i 15 år. Han har svårt att förstå hur Hivexprojektet kan beskrivas som ett vanligt forskningsprojekt. Han har fört en tuff kamp mot aidsförnekare och mot den sydafrikanska regeringens politik.

– Jag tror på bromsmediciner eftersom de har blivit testade och har bevisad effekt. När Hivex kom med liknande information och påstod att behandlingen var testad vetenskapligt så gav det människor hopp.

Patrick Mdletshe har svårt att förstå hur Saab bara kan bortse från sitt eget ansvar. Han anser att Saab och BAE bär ett tungt ansvar för att hiv-smittade slutat ta bromsmediciner.

– Pengarna som investerades i Hivex var inte bara bortkastade. Det kan även ha kostat många sydafrikaner livet och fortsätter att kosta liv. Jag förstår inte varför ett företag investerar i ett sådant projekt.

Slutade med bromsmediciner

Dokument Inifrån har träffat Betty Katambani, en av dem som avbrutit sin behandling med bromsmediciner efter besök på Hivex klinik.

Vad skulle du säga till Betty då, som vi har träffat, som har slutat med bromsmedicinerna?

– Jag känner inte Betty, jag måste respektera hennes livsöde givetvis, säger Sebastian Carlsson.

– Det kanske är lätt så här i efterhand att säga att... ja, det var inte det bästa forskningsprojektet. Men å andra sidan, där och då, när man har de enorma utmaningar man har, att negligera många forskares ambitioner, det hade kanske … visat sig vara fel. Det får vi aldrig veta.

Jo, det visade sig att det var fel, forskningsrapporten visar att det ger ingen effekt på hiv, det är fel. Ändå användes den här forskningsrapporten i reklam för Hivex, vilket gör att sydafrikaner som är hiv-positiva, lockas att ta den här behandlingen, sluta med bromsmediciner och riskerar att dö.

– Det vi tycker är ett värde i, det är att man har ett öppet forskningsklimat, där man vågar titta på olika studier. Hur deras marknadsföring ser ut, det måste ni ställa frågor till dem om.

Se hela reportaget i Dokument inifrån torsdag kl 20:00 i SVT2 eller direkt på SVT Play