Ylva Yngveson, privatekonomisk rådgivare. Foto: TT

Så här undviker du fällorna vid ekonomisk rådgivning

Uppdaterad
Publicerad

Efter SVT Nyheters granskning av rådgivningsbolaget Izave visade det sig att den som gynnas mest av rådgivningen är bolaget självt – inte kunden. Ylva Yngveson, privatekonomisk analytiker tipsar om vad du ska se upp med för att inte förlora pengar.

Fler oberoende rådgivare och en typ av reglering av rådgivarsamtal, det hoppas Ylva Yngveson, privatekonomisk analytiker, på att få se i framtiden. Här svarar hon på SVT Nyheters frågor om vad man ska vara extra uppmärksam på inför rådgivning i dagsläget.

LÄS MER: SVT granskar fondbranschen: Efter fem år har Izave tagit en femtedel av allt du sparat

Går det att som privatperson genomskåda rådgivare som egentligen är försäljare?

– Helt oberoende rådgivare finns knappt i vårt land i dag. Man kan utgå från att alla rådgivare även vill göra en försäljning, om det så är ett seriöst eller mer spekulativt företag. Rådgivningen behöver i sig inte vara dålig eller något negativt. Det är när samtalet går över i försäljning som man ska se upp, säger Ylva Yngveson.

Att som bolag locka med en trevlig biokväll, är det något att undvika?

– Då måste de vara väldigt angelägna, så ja varningsflaggan finns där. Att bli uppsökt överhuvudtaget är en varningssignal i sig. Det vanliga är att man själv kontaktar någon.

Är äldre personer en extra utsatt grupp?

– Många äldre har kanske sedan gammalt ett högt förtroende för de som jobbar med rådgivning och finansiella produkter. Man kanske blir glad när någon hör av sig och får den där sparken i baken för att äntligen göra något åt sitt sparande. Det är lätt att lyssna då. Med avreglerade marknader tror jag att vikten av kritisk granskning blivit större, något som många äldre kan vara mindre vana vid.

LÄS MER: Säljer Sveriges sämsta fonder – lockar med bio

Finns det ett problem med avgifter som läggs på varandra?

– Det är onödigt att betala dubbelt för något som man kan få på enklare sätt. Ofta är det konstruktioner som är svåra att genomlysa. Det ska vara raka rör, man måste få besked om alla avgifter.

Kan man kräva skriftlig dokumentation?

– Det finns en skyldighet att lämna dokumentation över personliga placeringsråd. Och det ska vara en dokumentation som köparen ska kunna förstå. Är man på ett besök hos säljaren ska man ta det i omgångar. Man får prospekt, man går hem och läser noga, kollar på nätet, hör med konkurrenter och konsulterar personer man litar på. Man förlorar ingenting på att vara noggrann.

Om man får rådgivning av ett bolag, vilka frågor ska man ställa?

– Några exempel kan vara: Hur höga är avgifterna, i alla led? Vilken risk finns det med produkten? Vilken provision får företaget av olika fond- och försäkringsbolag? Hur länge har företaget funnits? Finns det en uppsägningstid eller en bindningstid?

Hur ska man undvika att bli lurad?

– Undersök vad det är för företag. Kolla Bolagsverket om företaget är registrerat som försäkringsförmedlare. Då har företaget fått tillstånd från Finansinspektionen, som också granskar verksamheten. Läs på företagets hemsida om vilka som står bakom bolaget. Sök på nätet vad som skrivits om det, och skriv inte på något.

LÄS MER: Yngve ville ha lågriskplacering – förlorade 25.000 kronor

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.