På kort tid har misstänkta terrorister med koppling till Sverige – Osama Krayem från Malmö och Mohamed Belkaid från Märsta – gripits efter att ha varit inblandade i terrordåden i Paris och Bryssel.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan säger till SVT Nyheter att ännu fler personer med svenskkoppling kan dyka upp i utredningarna.
Kände inte till Osamas terrorkoppling
Mona Sahlin, som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, säger sig inte ha haft någon information om att svenske Osama Krayem ingick i de allra extremaste terrorcellerna, beredda att urskillningslöst mörda civila. Men hon menar att lärdomarna man kan dra av fallet gör det lättare att hitta eventuella efterföljare.
– Ofta så sker resande i en familj, det kan till exempel vara bröder som följer varandra. Eller så är det ett gäng. Åker en, så är risken stor att också fler åker. Det är därför den lokala kunskapen måste vara så stor att man ser de här mönstren och kan ingripa i tid, säger hon till SVT Nyheter.
Enligt Sahlin är Borlänge, Göteborg, Örebro och Stockholm exempel på kommuner som fått igång ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism.
Kritisk mot Malmö
Samtidigt riktar hon kritik mot Malmö kommun – som hon menar inte har sett rekryteringen till islamistisk terror som ett problem utan fokuserat på högerextrema kretsar.
Enligt Mona Sahlin har Malmö alltför länge blundat för hotet från jihadismen.
– Det finns inga kommuner som kan garantera att ingen invånare kommer att åka för att ansluta sig till en terror-rörelse, men Malmö hör till de kommuner som borde ha en handlingsplan och en strategi, säger Mona Sahlin till SVT Nyheter.
Andreas Schönström säger till TT att Sahlin vet om att Malmö jobbar kontinuerligt med frågan, att de har en handlingsplan och strategi men att ämnet är komplext och att det är svårt att nå personer som 23-åringen.
– Det finns väldigt få evidensbaserade metoder för hur man ska nå enskilda individer. Vi har gott om kunskap för hur vi ska jobba på samhälls- och gruppnivå, men vi har svårt att komma åt individerna.
Tillit och samarbete
Enligt Sahlin bygger ett framgångsrikt förbyggande på nära samarbete mellan polisen, socialen och skolan. Dessutom måste det byggas upp en tillit bland medborgarna så att anhöriga vågar höra av sig om en ung person börjar bli radikal i sina åsikter. Ett arbete som enligt Sahlin fattas i många kommuner.
– Om en person går så långt i sin extremism att han är beredd att spränga sig själv till döds, så är det oerhört svårt att försvara sig mot det. Men att hitta den personen i tid innan den radikaliserats är möjligt, och det är därför det förebyggande arbetet i kommunerna är så viktigt, säger Mona Sahlin.
Hade ett sådant förebyggande arbete kunnat förhindra Osama Krayem från att ansluta sig?
– Jag kan för lite om det fallet för kunna svara. Men jag vet att förebyggande arbete har hindrat resande vid andra tillfällen. Det finns åtskilliga fall där oroliga föräldrar bett om hjälp där man också kunnat hindra unga människor från att resa.
Fakta: Arbetet mot våldsbejakande extremism
- Mona Sahlin utsågs till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism sommaren 2014. Uppdraget är att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer ”för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism”.
- Arbetet riktar in sig på att förebygga rekrytering till både vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön.
- På samordnarens hemsida står att läsa:
- ”Vi tror att det är viktigt att kommunen tar på sig ledartröjan i det lokala förebyggande arbetet och att samverkan mellan aktörer såsom skola, polis, socialtjänst, trossamfund och civilsamhälle i befintliga strukturer blir utgångspunkten”.
- Samordnaren har tillsammans med Röda korset en nationell stödtelefon. Dit kan den som är orolig för en anhörig ringa. Stödtelefonen är en pilotverksamhet som pågår fram till juni i år. Telefonnumret är: 020-100 200.
Källa: Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism