Nättidningen Realisten är utgiven av nationalistiska och rasistiska Svenskarnas parti. Eftersom Realisten har utgivningsbevis och en ansvarig utgivare kan JK granska sajten med utgångspunkt från Yttrandefrihetsgrundlagen.

– Det kom in anmälningar mot sajten i början av året och då beslutade JK att inleda en förundersökning, säger Håkan Rustand, byråchef på Justitiekanslern.

Förundersökningen blev klar för ett par veckor sedan. Med stöd av slutsatserna i förundersökningen valde JK att väcka åtal vid Stockholms tingsrätt mot sajtens ansvarige utgivare.

– Det var fem eller sex kommentarer som vi menar var hets mot folkgrupp. Det var rätt fula saker som handlade om invandrare, zigenare och svarta, säger Håkan Rustand.

Hur vanligt är det att ni väcker åtal i sådana här fall?

– Vi väcker åtal om hets mot folkgrupp i en handfull ärenden varje år. Det är oftast kommentarerna som är värst, även om många blev mer restriktiva efter Utöya. Många anmälningar avskrivs däremot eftersom de rör privata hemsidor som inte är grundlagsskyddade.

”Kan välja att stå utanför systemet”

Vad åtalet kan få för konsekvenser är ”omöjligt att veta”, enligt Mårten Schultz, jurist och ordförande för institutet för juridik och internet.

– Det är ovanligt att sidor av det här slaget, som hör till ytterlighetsmedierna, frivilligt underkastar sig det rättsliga systemet som vi har utvecklat för de traditionella medierna. En möjlig spekulation är att sådana här sajter helt enkelt blir anonyma och väljer att stå utanför systemet, säger han.

Kan det motsatta hända? Att sajterna rensar upp mer bland kommentarerna?

– Det hoppas man ju alltid på. Förhoppningen i systemet med yttrandefrihet är ju att den ansvarige utgivaren tar ett ansvar så att det inte inträffar brott. Sådana här mål är alltid väldigt intressanta eftersom de är belysande för yttrandefrihetens gränser.