På förra årets Nato-toppmöte i Madrid kom Turkiet överens med Sverige om vad som måste göras för en ratificering av Sveriges ansökan. På listan fanns bland annat punkter om hårdare tag mot terrorklassade PKK.

Men den är inte lika viktig som man skulle kunna tro under årets toppmöte, enligt SVT:s säkerhetsreporter John Granlund.

– För närvarande verkar det som att processen utspelas på en högre nivå där överenskommelsen mellan länderna är ett avslutat kapitel som man från svenskt håll anser att man uppfyllt alla punkter, säger han.

– Om förhandlingarna mellan exempelvis Turkiet och USA bryter samman är det dock troligt att Erdogan återigen plockar upp överenskommelsen och använder olika aspekter ur den för att försvara att man stoppar det svenska Nato-medlemskapet.

Vad är Sveriges reservplan?

– Regeringen har varit ovillig att prata om någon plan B över huvud taget. Orsaken till det har framförallt varit förhandlingstaktisk. Om man går ut och pratar om alternativ så försvagas ens kort inför dagens förhandlingar, säger John Granlund.

– I bakgrunden finns det säkert en plan B, särskilt hos Försvarsmakten, men det handlar i så fall om utfallsplanering inför att ett Nato-medlemskap drar ut på tiden, inte att det inte skulle bli av, tillägger han.

Vilka konsekvenser får Turkiets motvillighet?

– För svenskt försvar skulle det innebära att Sverige ”bekänt färg” på tydligaste sätt utan att kunna dra förmån av Natos artikel 5. Man skulle inte heller kunna delta i Natos försvarsplanering vilket innebär att Försvarsmakten hamnar i ett slags planeringsmässigt limbo. På kort sikt skulle det dock inte innebära några säkerhetsrisker, enligt Försvarsmakten, säger John Granlund.

Hör svaret på fler frågor om den svenska Natoprocessen i videon.