Regeringspartierna och Sverigedemokraterna kom i Tidöavtalet överens om att sänka straffmyndighetsåldern från dagens 15 år. Nu ska regeringen tillsätta en utredning för att se över frågan, vilket Dagens Nyheter tidigare rapporterat om.

Anledningen är att gängkriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna.

– Den 15-årsgräns som vi har är tillkommen i en annan tid och en annan verklighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till SVT Nyheter.

Han vill inte specificera hur mycket man vill sänka med, men påpekar att Tyskland (14 år), Frankrike (13 år) och Nederländerna (12 år) är exempel på länder med lägre åldersgräns.

Experten är kritisk

Felipe Estrada, kriminologiprofessor vid Stockholms universitet, är dock kritisk till förslaget.

– Om det handlar om att försöka komma åt de här allvarliga skjutningarna så är det ett ganska konstigt förslag, säger han.

Enligt Felipe Estrada saknas vetenskapliga belägg för att sänkt straffålder stävjar brottslighet bland unga.

– Än värre så vet vi att detta rent av är kontraproduktivt för att förebygga brott i den här åldern, säger han.

I Danmark sänkte man 2010 straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år – men ändrade tillbaka två år senare.

– När de danska forskarna utvärderade det här så visade det sig att ungdomsbrottsligheten inte minskade utan de fick faktiskt en ökad ungdomsbrottslighet, säger Felipe Estrada.

Riskerar att sluka resurser

Dessutom riskerar åtgärden att sluka viktiga resurser som behövs på annat håll. Men Gunnar Strömmer är inte orolig för att mildare brott, som exempelvis skolslagsmål, ska börja uppta polisens arbete.

– Jag tror att var och en som tänker efter förstår precis vad jag är ute efter. Vi ser en gängkriminalitet som drar in barn och unga i grov brottslighet. Det är där vi har vårt fokus, säger han.

Se inslaget i videospelaren ovan.