Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, beskriver situationen som mycket upprörande. Foto: Malin Hoelstad/SvD/Pavel Koubek/TT

Sarnecki: ”Ett allvarligt polisiärt misslyckande”

Uppdaterad
Publicerad

Kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki sågar polisens strategi. Enligt honom borde högerextremisten Rasmus Paludan aldrig ha fått tillstånd att genomföra sina manifestationer.

– Det är ett polisiärt misslyckande, säger han.

De senaste dygnens våldsamma upplopp började i protest mot Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs. Han hade fått tillstånd för sammankomster i flera svenska städer där han planerat att bränna exemplar av koranen.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, beskriver händelseutvecklingen som mycket upprörande.

Våldsamma upplopp i Sverige

– Det får inte hända att kriminell mobb skadar poliser och bränner polisbilar. Dessutom föreligger det risk för fortsatta upplopp.

Han understryker att polisens förmåga att hantera den här typen av sammankomster måste vara avgörande för beslut om tillstånd.

– Polisens underrättelseverksamhet borde lokalt ha tillräcklig god kännedom om förutsättningar och resurser. Det måste räknas in innan man beviljar tillstånd, säger Sarnecki.

Starka skäl att inte bevilja

Om polisen gör bedömningen att samhällsfarlig situation kommer att uppstå har man rätt att neka tillstånd, påpekar kriminologiprofessorn.

– I de här fallen fanns det kraftiga indikationer på det. Dels på grund av den nationella och internationella situationen, dels för att det är två parter där den ena vill provocera och den andra gärna vill låta sig provoceras. I dag finns det starka krafter som är fientliga mot vår demokrati och som vill skapa den sortens kaos.

Bråken och upploppen kulminerade med kraftiga sammandrabbningar i Örebro under fredagskvällen. Då hade Paludan antingen hållit, eller fått tillstånd att hålla, torgmöten i Norrköping, Linköping och Rinkeby i Stockholm.

– Provokatören är mycket skicklig. Han väljer platser där han räknar med reaktioner och han väljer tidpunkter när människor är lediga och polisen har begränsat med resurser. Det fanns starka skäl att inte bevilja tillstånd om man saknar förutsättningar att kontrollera situationen, säger Sarnecki.

Sämre bedömningsförmåga

Även Stefan Holgersson, polis och universitetslektor på Linköpings universitet, är kritisk till polisens strategi.

– Polisen har inte dimensionerat resurserna på ett bra sätt. Det syns att polisens förmåga att hantera våldsamma situationer har minskat, och de strukturella problem som polisen brottas med visas i område efter område. Det handlar inte bara om passhanteringen.

Holgersson menar att ett stort problem är att man i praktiken har övergett dialogpoliskonceptet, det gör att man fått sämre förmåga att bedöma situationer, och även att agera fysiskt, situationsanpassat och förebygga händelser. Tidigare skapade man en genuin dialog med arrangörer och med boende, och fick information och kunde påverka mer, säger han.

– Det är inte polisens fel att folk kastar sten och bränner polisbilar är viktigt att poängtera, men polisens agerande i de här situationerna undergräver förtroendet.

Rikspolischefen: Ska inte fortsätta

SVT Nyheter har sökt rikspolischef Anders Thornberg som avböjer att kommentera och hänvisar till ett skriftligt uttalande på polisens hemsida. Där skriver han att de senaste dagarnas våldsamma attacker mot polisen inte kan tolereras och att man kommer vidta ”kraftiga motåtgärder”.

– Vi ska visa att den som begår sådana här brott inte kommer undan. Grova brottsliga angrepp på rättsstaten måste och ska beivras snabbt, säger Thornberg och fortsätter:

 –  Utöver att hantera kommande allmänna sammankomster är det nu viktigt att ta hand om våra medarbetare som varit i kommenderingarna, i upploppen, de som stått öga mot öga med stenkastande grupperingar, de som skadats och de som lett insatserna. Jag har kontakt med Polisförbundet i de frågorna.

Enligt biträdande regionpolischef i Bergslagen, Niclas Hallgren, var det ett taktiskt drag av polisen att ta ett steg tillbaka medan våldsamheterna pågick i Örebro.

–  Vi använder alla metoder vi kan för att deeskalera sitatuionen så att det inte blir allvarligare än det var. Vi var tvungna att fatta vissa polistaktiska beslut och det gjorde vi igår.

Skulle ni fattat samma beslut idag?

– Det finns säkert anledning att fundera på om vi kunde gjort annorlunda. Jag kan bara konstatera att vi möttes av en oerhörd aggressivitet av personerna som var på platsen. En aggresivitet som vi inte sett på många år, säger han.

Då kan polisen neka tillstånd för sammankomster

• Yttrande- och demonstrationsfriheten har ett starkt skydd i svensk lag. Det finns dock situationer där polisen kan välja att dra in tillståndet för en offentlig sammankomst i enlighet med ordningslagens andra kapitel, där ett stycke lyder:

”Polismyndigheten får förbjuda att det hålls en allmän sammankomst, om det vid en tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svårare oordning vid själva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten visat sig ha medfört avsevärd fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken”.

• När Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, ansökte om att genomföra sammankomster i ett flertal Stockholmsförorter under 2020 fick han nej från polisen med hänvisning till att evenemangen bedömdes utgöra allvarliga hot mot ordning och säkerhet.

(TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våldsamma upplopp i Sverige

Mer i ämnet