SAS-strejken tycks ha satt regelrätt skräck i dem som SAS i månader har försökt förmå att gå in med nya friska miljarder för att rädda SAS ur den ekonomiska krisen.
Hur många år slipper vi strejkhot, verkar åtminstone ha varit den fråga som de framför allt ville ha ett tillräckligt bra svar på för att inte bara säga tack, men nej tack, till att bli framtida storägare i SAS.
Nu blev det fem år utan strejk, enligt facket. Fem och ett halvt enligt SAS-chefen. Avtalet löper till 30 september 2027. Det blir fem år och 2,5 månader, eller 5,2 år, vilket alltså SAS-chefen i strid med samtliga olika i matematiken förekommande avrundningsregler avrundar till 5,5.
370 000 resenärer drabbade
Det handlar med all sannolikhet inte om bristfälliga matematikkunskaper hos vd Anko van der Werff. Snarare ska det nog tolkas som att han tar varje chans att få verkligheten att se lite, lite bättre ut. Ur investerarnas perspektiv, alltså.
Djupast sett är det förstås viktigast att se bra ut i kundernas ögon. Och i kundernas ögon lär SAS ha gjort bort sig rekordmycket genom den här strejken: den pågick i hela femton dagar, exakt när Sommarsverige semesterpeakar. Dessutom det år då svenskarnas uppdämda reslust antagligen är den största sedan SAS bildades.
370 000 resenärer har drabbats av strejken, men det är 30 miljoner årliga passagerare som ska återfå förtroendet för att resan blir av även om man bokar den med SAS.
20 miljarder i skulder ska omvandlas
Redan före strejken har SAS har helt på egen hand ställt in 4 000 avgångar på grund av strul med resurser i uppstarten efter pandemin. Den som bokar långt i förväg funderar kanske också på om SAS överhuvudtaget finns kvar när det är dags att resa.
– Det är inte så här vi är egentligen, försäkrade vd Anko van der Werff också under morgonen kunderna.
Men om det finns 30 miljoner skäl att oroa sig för kundernas förtroende så finns det 30 miljarder skäl att oroa sig för långivarnas och ägarnas förtroende. Långivarna behöver gå med på att omvandla 20 miljarder i skulder till eget kapital.
Svenska, norska och danska staten har redan sagt ja, men på listan över långivare med miljardfordringar finns många fler, allt från banker och myndigheter till flygplansuthyrare till som kontrolleras av den kinesiska staten.
Lönesänkningar med 5 procent
Och så har vi den hemlighetsfulla nya investeraren, som verkar ha haft väldigt mycket att säga till om i förhandlingarna under strejken. Denna någon ska hosta upp lejonparten av de 9,5 miljarder i helt nytt kapital som SAS behöver.
Det nya avtalet ger de piloter som sagts upp i pandemin jobbet tillbaka efterhand som de behövs, vilket var ett centralt krav från facket. Men det blir lönesänkningar, enligt uppgift med 5 procent, och helt säkert försämrade villkor. Annars skulle inte SAS med det nya avtalet få ner kostnaderna med de 600 miljoner årligen som nämns.
Och 600 miljoner är alltså bara en bråkdel av de årliga besparingar med 7,5 miljarder kronor som ingår i överlevnadsplanen som SAS-ledningen jobbar efter.
”SAS lär få det svettigt”
Samtidigt har strejken kostat minst 1,5 miljarder kronor. Och mer kan det bli om resenärerna ska få betalt enligt EU-reglerna för att de drabbats i strejken. Det har SAS i och för sig protesterat mot i domstol i tidigare strejker, med motiveringen att strejk är en händelse utanför bolagets kontroll. Men det har tillbakavisats eftersom SAS – naturligtvis – har kontroll över personalens villkor.
Hur som helst, dyrt kan det bli.
Och SAS lär få det svettigt, även resten av sommaren.