Kjell Asplund, ordförande för Smer (Statens medicinsk-etiska råd) har tittat närmare på kunskapsläget kring dödshjälp i en ny rapport.

– Det här är en svår fråga att hantera politiskt. Mitt intryck är att politikerna inte vill ta i detta, säger han.

Att få hjälp av sjukvården med att avsluta sitt liv är en fråga som diskuteras allt oftare runt om i världen. Nederländerna införde dödshjälp redan på 1970-talet och sedan har länder som Schweiz, Belgien och nyligen också Kanada och Colombia följt efter. De senaste åren har även en rad delstater i USA och i Australien beslutat att införa olika former av dödshjälp, och i länder som Finland, Portugal och Nya Zealand diskuteras lagförslag om saken. 

Nyväckt intresse

Enligt Kjell Asplund kan det nyväckta intresset dels ha att göra med att frågan om att få bestämma själv över hela sitt liv, även slutskedet, fått allt större tyngd.

– Dessutom har kyrkan som alltid varit en stark motståndare till dödshjälp fått en svagare ställning i många länder, vilket kanske också kan ha bidragit, tror han.  

I Sverige har debatten om dödshjälp de senaste åren framförallt handlat om den modell som infördes 1997 i den amerikanska delstaten Oregon och innebär att en läkare får skriva ut en dödlig dos läkemedel till en patient, förutsatt att personen är dödligt sjuk och bedöms ha högst sex månader kvar att leva.

Stöd bland allmänheten i Sverige

Läkarförbundet och flera organisationer för funktionshindrade är starkt emot dödshjälp, men frågan har ett brett stöd bland allmänheten. Enligt en opinionsundersökning från Novus /Kit i december 2017 var 61 procent av de tillfrågade positiva till att dödshjälp enligt Oregon-modellen blir lagligt i Sverige. 25 procent var osäkra och bara 14 procent emot.

Enligt Smer:s rapport om kunskapsläget kring dödshjälp finns vetenskapligt stöd för flera av motståndarnas och förespråkarnas argument. Bland annat finns inget som talar för att utbyggnad och utveckling av vården i livets slutskede skulle påverkas negativt om dödshjälp införs. Personer från sårbara grupper vad gäller kön, ålder, etnicitet, utbildning och ekonomi, är inte heller överrepresenterade bland de som avlider genom dödshjälp enligt Oregon-modellen. Däremot tycks deprimerade personer vara överrepresenterade. 

– Många som söker dödshjälp upplever sig vara en belastning för sina närstående och för samhället, säger Kjell Asplund.  

– Även sjukhuspersonal kan uppleva det väldigt känslomässigt belastande att skriva ut dödliga doser läkemedel.

Lågt intresse bland riksdagspartier

Bland riksdagspartierna är intresset för att utreda och diskutera frågan om dödshjälp lågt. Förespråkare och motståndare finns i alla partier. Kjell Asplund, som inte vill ta ställning själv i frågan, tror att det kommer att dröja innan även den svenska riksdagen debatterar lagförslag om legalisering av dödshjälp. 

– Just nu är min bedömning att frågan inte är mogen för politiskt avgörande.