Men vi tar det från början. Varje år måste Sverige sänka utsläppen med sex till tio procent enligt Klimatpolitiska rådets beräkningar, detta för att nå målet om nettonoll-utsläpp 2045. Det har vi aldrig varit i närheten av. Ett av de bästa åren var 2019, då sjönk utsläppen med 2,4 procent.
Sedan kom pandemin. Världen bromsade in, flygplanen stod på marken och industrierna gick på lågvarv. I dag fick vi facit. 8,9 procents minskning av utsläppen.
Här gömmer sig med all säkerhet en liten minskning som resultat av det klimatarbete som pågår, men det rör sig om kanske högst tre procent enligt flera experter som SVT talat med.
Vi missade vår chans
Coronapandemin blev en missad chans att snabba på den gröna omställningen, det konstaterar Klimatpolitiska Rådet, det tvärvetenskapliga expertorgan som utvärderar regeringens klimatpolitik, i sin senaste rapport. Enligt deras analys var det bara en tiondel av regeringens insatser för återhämtning efter pandemin som bidrog till Sveriges klimatmål. Det finns andra EU-länder som tydligare kopplade återhämtningen till gröna insatser, till exempel Frankrike som villkorade räddningen av Air France till att flyget inte får konkurrera med tågen på resor under två timmar.
Långt kvar till målet
Klimatpolitiska rådet föreslog investeringar i fossilfria energisystem, transporter och infrastruktur. Det råder exempelvis stor brist på laddstolpar i landet, enligt en inventering som Motormännens riksförbund gjort. Jag hörde häromdagen om en ung egenföretagare i Örebro som köpt en elbil för att han oroar sig för klimatkrisen. Men han bor i flerfamiljshus och där får han inte ha en laddstolpe. Nu sitter han två timmar på McDonalds varje gång han ska ladda sin elbil, och jobbar på sin laptop under tiden. Att satsa på ett nationellt nät av laddstolpar, som Storbritannien och Norge redan gjort, är en investering som skulle skapa jobb och underlätta elektrifieringen av bilparken.
Det är långt kvar till målet som riksdagen beslutat om att göra Sverige till ”världens första fossilfria välfärdsland”.
Nio ton utsläpp per svensk
Den sektor som sticker ut i dagens rapport är jordbruket där utsläppen fortsätter att öka. Utsläppsminskningarna ligger ännu i framtiden, när produktionen av fossilfritt stål kommer igång bland annat. Men det kommer inte att räcka.
Så det kommer att krävas nya åtgärder. I fokus framöver ligger de utsläpp som vår konsumtion orsakar utomlands. Här ligger vi högt jämfört med många andra länder, vi orsakar utsläpp på nio ton per person. Import av varor och tjänster samt utrikesflyg står för 60 procent av de utsläpp som svenskarna orsakar. Men hittills är de osynliga i klimatpolitiken.
Enligt Januariavtalet skulle Sverige bli först i världen med att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Januariavtalet har som bekant upphört att gälla men den statliga Miljömålsberedningen fick i uppgift att ta fram förslag hur vår konsumtion kan begränsas. Enligt källor till DN sitter man just nu och bråkar om ifall man ska införa en progressiv skatt på utrikesflyg som främst ska drabba de som reser mest och längst. Svenskar ligger på sjunde plats globalt av de som reser mest. Men här finns motstånd från borgerligt håll att rikta in sig på konsumtionsutsläpp. Liberalerna och Centern vill inte begränsa flygandet utan ”eliminera utsläppen”.
Ljusglimtar finns
Diskussionen kommer att intensifieras framöver. Om en månad väntas Miljömålsberedningens rapport, då med förslag om hur våra konsumtionsutsläpp ska ner till 2,2 ton per person till 2040!
Fanns det inga ljusglimtar med dagens årsrapport? Jo. Elektrifieringen av fordonsflottan går snabbare än beräknat enligt Naturvårdsverket. Trots problemet med laddning.