Sällan har en debatt i Sveriges riksdag uppvisat sådan samstämmighet som när ett svenskt Natomedlemskap debatterades under måndagen. Flera av talarna i riksdagsdebatten underströk också det historiska i det som nu sker i Sverige. Och så är det onekligen. Regeringens beslut på måndagen markerar en slutpunkt för 200 år av alliansfrihet i olika former. Samtidigt söker Sverige medlemskap i en försvarsallians, vilket i grunden förändrar svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
Samstämmigheten var i debatten slående mellan flera av de partier som normalt är politiska motståndare. Statsminister Magdalena Andersson tackade oppositionen för ett gott samarbete och berömde särskilt oppositionsledaren Ulf Kristersson, som i sin tur framförde sin uppskattning om Magdalena Andersson. Även KD-ledaren Ebba Busch passade på att rikta ett tack till statsministern.
Signal till omvärlden
Senare på eftermiddagen, efter ett extra regeringssammanträde, höll regeringen presskonferens och vid Magdalena Anderssons sida stod just moderatledaren Ulf Kristersson.
Båda underströk vikten av att regering och opposition är överens i denna fråga. Oavsett vem som är statsminister efter valet i september ska Natoprocessen rulla vidare.
Det finns också andra skäl till att statsministern och oppositionsledaren meddelar detta beslut gemensamt. Det viktigaste är att det skickar en signal till omvärlden att det råder en bred nationell enighet bakom ett centralt beslut i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Detta har tidigare ofta tillmätts stor betydelse i Sverige och gäller alltså även denna gång.
Men det finns också andra skäl till att statsministern och oppositionsledaren står sida vid sida. För Moderaterna handlar det inte minst om att visa att man under lång tid förespråkat ett svenskt Natomedlemskap och att partiet nu har vunnit den kampen. Man vill gärna sätta bilden av att ha drivit regeringen framför sig i denna riktning.
För regeringen är det lika viktigt att dela ansvaret med oppositionen för beslutet att föra Sverige in i Nato. Alla är överens om riskerna med en Natoansökan och eventuella ryska motåtgärder. Och det finns knappast något bättre sätt att dela detta ansvar än att statsministern håller presskonferens sida vid sida med oppositionsledaren.
MP och V säger nej
Enigheten mellan regering och opposition var lika påtaglig i den riksdagsdebatt som föregick regeringens beslut. Samtliga riksdagspartier, utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, står bakom detta viktiga vägval för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det innebär att det finns stöd för en Natoansökan bland riksdagspartier som samlar 304 av 349 riksdagsmandat.
Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill behålla Sveriges alliansfria linje och säger därför nej till ett Natomedlemskap. De är båda motståndare till att Sverige går med i en försvarsallians som ytterst bygger på kärnvapenavskräckning. Båda menar också att alliansfriheten är en förutsättning för att Sverige även i fortsättningen ska kunna bedriva en självständig utrikespolitik. Av måndagens riksdagsdebatt framgick dock att Miljöpartiet är berett att lägga ner sitt Natomotstånd efter valet om det även då finns majoritet för ett medlemskap.