Signild har tagit fram en papperskasse fylld av slitna kläder. Hon tar fram plagg efter plagg med stora hål. Nu ska hon slänga kläderna, men för bara ett år sedan hade hon inga andra, berättar hon. Förvaltaren gav henne för lite pengar.
– 500 spänn skulle räcka till mat och kläder och sådant som man behöver.
Räckte det?
– Nej. Jag fick snåla och köpte inte det jag ville ha. Som kläder, säger Signild.
Förvaltaren bodde i annan del av landet
En förvaltare får samhällets förtroende att sköta en annan människas ekonomi och liv. Ofta ser han eller hon vilka behov som finns, men Signilds förvaltare bodde på fastlandet och var anställd av det privata bolaget Optio.
Signilds ärende flyttades mellan olika personer på företaget. När Signild ville förklara att hon hade för lite pengar, tyckte hon att det var svårt att få kontakt med dem.
– Jag kunde ringa men då var det bara telefonsvarare. Och så hade de särskilda telefontider. Men när jag ringde under telefontid var det heller ingen som svarade, säger Signild.
Svårt rekrytera
SVT har i ett flertal reportage berättat om kommunernas dåliga tillsyn av gode män och förvaltare. Som ett av skälen har bristen på gode män angetts. Att man helt enkelt har så svårt att rekrytera förvaltare och gode män, att man vill vara ”schysst” mot dem som väl tar uppdragen.
I debatten har flera aktörer, bland annat Sveriges kommuner och landsting, SKL, argumenterat för att det behövs en lagändring och en professionalisering av arbetet. Det har tillbakavisats av regeringen.
I dag kan SVT berätta att ett 40-tal svenska kommuner valt att ändå genomföra en slags professionalisering, genom att anlita företaget Optio för att ordna gode män och förvaltare.
Region Gotland, där Signild bor, är en av dessa kommuner.
Menar att det inte finns alternativ
Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare är kritiskt och SKL, menar att det kan strida mot lagen: att det ska vara ett lekmannauppdrag med stora ideella inslag.
Överförmyndaren på Gotland, Lennart Petterson (S), tillbakavisar kritiken. Han menar att kommunerna inte har något annat val, om man ska kunna hjälpa de personer som behöver en god man eller förvaltare.
– Då får ju SKL istället säga hur man ska göra när man inte kan rekrytera och behålla ställföreträdare. Det här är ju ett sista alternativ, säger Lennart Petterson (S).
Optio: ”Har gjort allting vi kunnat”
Signild tyckte att det var ett problem att den som skulle hjälpa henne fanns på en helt annan plats i Sverige. Trots att Optios personal flera gånger var på besök fanns de inte där när hon behövde dem, säger hon
Optio själva tillbakavisar den kritiken. Grundaren Peter Sporrstedt känner till Signild och säger till SVT att de har skött hennes fall på ett bra sätt.
– Vi har gjort allting vi har kunnat. Det är inte så att det där är ett negligerat uppdrag på något sätt. Det går alltid att nå oss på mejlen, det går att chatta på vår hemsida, det går att mejla intressebevakaren direkt och det går att lämna meddelande, säger Peter Sporrstedt.
Har fått ny hjälp
Optio fakturerade 2.500 kronor i månaden för att sköta Signilds ekonomi. Först betalade Signild själv, sedan täcktes det av ett bidrag.
Men det kostade alltså mer att sköta hennes ekonomi, än vad hon själv hade att röra sig med. Den tidigare förvaltaren påpekar dock att det även gjordes större inköp, som till exempel möbler, utöver dom 500 kronor hon annars hade till mat, kläder och förbrukningsvaror varje vecka.
P4 Gotland uppmärksammade Signilds fall förra året, därefter fick hon byta förvaltare och får nu hjälp av en person som bor på Gotland.
– Förut var det tungt och ledsamt, säger Signild. Men nu är det bättre.
FAKTA: Har tredubblat sin omsättning på två år
Företaget Optio ligger i Västerås och förmedlar god man eller förvaltare till knappt två hundra personer över hela Sverige.
Det kostar mellan 18.000 och 30.000 kronor om året att få en ställföreträdare genom dem. En lekman brukar få cirka 10.000 kronor om året.
De senaste två åren har företaget näst intill tredubblat sin omsättning.
En anställd hos Optio har mellan 50 och 80 personer att hjälpa med ekonomi och livsbestyr. Hos kommunerna har man ofta en gräns på max tio personer per ställföreträdare eftersom man också ska “sörja för person” och menar att det måste få ta tid.
Grundaren Peter Sporrstedt menar dock att 80 personer per god man/förvaltare är lagom och att företaget har kapacitet att ta emot många fler.