För första gången sedan början av millennieskiftet ökade inte leveranserna av större vapensystem. Den globala handeln låg emellertid fortsatt nära den högsta nivån sedan slutet av kalla kriget, i början av 1990-talet, då Sovjetunionen bröt samman.
Men forskarna kan just nu inte slå fast om det skett ett trendbrott i den globala vapenhandeln.
– Det är för tidigt att säga om de två senaste decenniernas snabba tillväxt av vapenöverföringar är över, säger Pieter D. Wezeman, vid Sipris forskningsprogram för vapen och militära utgifter.
Covid kan påverka
För att undvika att enskilda år slår fel i statistiken jämför forskarna femårsperioder. Det har de gjort sedan 1981, under det kalla kriget, när supermakterna rustade som mest.
Sipris forskning visar att under de senaste femårsperioderna (2011-2015 och 2016-2020), stannade den globala vapenhandeln av. Sipris forskare utesluter inte en viss covid-effekt under 2020 som kan ge utslag i statistiken under en längre period.
– De ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin kan till exempel få en del länder att omvärdera sin vapenimport under kommande år. Samtidigt har emellertid flera länder slutit stora vapenkontrakt mitt under brinnande pandemi, säger Wezeman i uttalandet.
Mellanöstern rustar
Men importen till Mellanöstern gick mot strömmen och ökade med 25 procent under samma period. Det skedde främst på grund av Saudiarabiens (+61 procent), Egyptens (+136 procent) och Qatars mycket kraftiga rustning (+361 procent).
– Pågående krig i Jemen och Lybien, rivalitet mellan länder i Gulfregionen, hotbilder mot Iran och ökande spänningar över olja- och gasreserver i Medelhavet är viktiga drivkrafter till efterfrågan till vapen i regionen, säger Pieter Wezeman.
HÄR förklaras mätmetoden TIV.