Spänningarna ökar trots att antalet kärnvapnen i världen fortsätter att minska.
Ryssland och USA har fortfarande över 90 procent av kärnvapnen. De byter ut gamla och bygger nya.
De har även gett kärnvapen nya och utökade uppdrag i sina militära planer och doktriner. De kan använda dem mot konventionella vapen eller som försvar mot främmande makters cyberattacker, enligt USA:s Nuclear Posture Review år 2018.
– Det nya är att det pekar på möjligheten att svara med kärnvapen på en storskalig statsunderstödd cyberattack mot kritisk amerikansk infrastruktur. Och det är något nytt, säger Shannon Kile som leder forskningen om kärnvapen vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.
Trendbrott
Under de närmaste 30 åren beräknas USA satsa enorma 1,2 till 1,7 biljoner dollar på sina kärnvapen och talar om nya provsprängningar.
Ryssland utvecklar och placerar ut nya kärnvapensystem med supersnabba hypersoniska robotar och undervattensdrönaren Poseidon som ska bära kärnvapen och testas i höst, uppger Ryssland som hade allvarliga kärnolyckor sommaren 2019.
– Den hypersoniska roboten blev operativ för ett par månader sedan. Det är nytt. Men Poseidon är ett stort frågetecken, säger Shannon Kile.
Övriga kärnvapenstater har mycket mindre arsenaler. Men de utvecklar eller placerar ut nya vapensystem, eller har sagt att de ska göra det. Kärnvapnen får en allt större roll.
– Det här är ett betydande brott i den trend som har rått sedan kalla kriget med en successiv marginalisering av kärnvapen och kärnvapendoktriner, säger Shannon Kile.
Avtal i fara
I takt med att kärnvapenmakterna bygger nya vapen har förhandlingar mellan USA och Ryssland om kontroll och begränsningar av vapnen mer eller mindre brutit samman.
– I dessa tider av ständigt ökande geopolitiska spänningar, är frånvaron av användbara åtgärder för att övervaka kärnvapenarsenaler och för att förhindra spridningen av kärnvapen och nukleärt material en särskilt oroande utveckling, säger Shannon Kile.
– Epoken med bilaterala vapenbegränsningsfördrag mellan Ryssland och USA kan vara på väg att ta slut.
Fakta om rapporten
De nio kärnvapenstaternas (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea), innehav av kärnvapen beräknades i början av 2020 uppgå till sammanlagt 13 400.
Det innebar en minskning från de 13 865 kärnvapen som Sipri beräknade ländernas innehav till i början av 2019 .
Omkring 3720 kärnstridsspetsar är utplacerade i operativa styrkor och nästan 1800 av dessa hålls i högsta beredskap.
Tillgången på tillförlitlig information om statusen för kärnvapenstaternas arsenaler och kapaciteter varierar kraftigt.
Källa: Sipri