– Nästan alla våra patienter kommer hit för att de skadats i ett fall, och de fortsatte att falla på avdelningen. Vi tyckte att det var för många, säger Johan Knutsson.

Han är avdelningschef på geriatriska ortopedavdelningen C70 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hit kommer äldre personer med frakturer, och medelåldern är runt 85 år. Sedan 2011 har avdelningen halverat antalet fall.

– Vi har fortfarande patienter som ramlar, men de är mycket, mycket färre nu, säger Johan Knutsson.

Högst risk på sjukhus

Nära fem procent av alla skador och vårdskador som inträffar när patienter vårdas inom slutenvården beräknas vara fallskador. Det visar en nyligen publicerad undersökning från SKL. En ofta citerad dansk studie visade också att den största risken för att få en höftfraktur var på just sjukhus.

I SVT:s granskning av fallolyckor bland äldre har vi gått igenom anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som rör fallolyckor som skett på svenska sjukhus 2014. Inget av fallen rör Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ofta kommer patienten till sjukhuset för en annan åkomma, men ramlar på avdelningen. Som en 92-åring i Mellansverige som kom in för lunginflammation, men föll oövervakad på toaletten och tvingades lämna sjukhuset med brutet lårben.

Flera anmälningar gäller patienter med hög fallrisk sedan tidigare. Några av de drabbade avled också på sjukhuset.

De finns klara rutiner

Det finns klara rutiner för vården och omsorgen om att alla ska göra fallriskbedömningar på äldre patienter.

– Jag upplever att vi har gått djupare i vårt arbete än många andra. Alla yrkesgrupper som ska vårda patienten gör egna bedömningar utifrån deras expertis så att vi snabbt kan identifiera alla fallrisker för varje patient, säger Johan Knutsson.

Det första de gör är att ställa två frågor. Har patienten fallit? Finns det risk att det händer på avdelningen? Om svaren är ja görs en plan för patienten.

– Det handlar om att sätta in rätt åtgärder snabbt. Rätt skor eller halksockor till exempel, och rätt gånghjälpmedel. Eller om en patient är orolig; ska det vara larmmatta eller grindar på sjukhussängen? Ytterst sätter vi in extravak, säger Johan Knutsson.

2009 fick avdelningen chans att vara med i ett genombrottsprojekt på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

– Vår arbetsgrupp var den enda i Sverige som jobbade med fall. Det är förvånande med tanke på att så många faller. Det verkar inte vara högprioriterat trots att det är ett känt problem, säger Johan Knutsson.

Minskar oftast blodtrycksmedicinen

Överläkare Elina Alvarez bedömer fallrisken med utgångspunkt från patientens sjukdomar. Ofta lider de av benskörhet som inte upptäckts tidigare.

Sedan görs läkemedelsgenomgångar för varje patient, för att se om det går att minska mediciner som kan leda till fall, eller byta ut dem mot snällare preparat mer lämpade för äldre.

– Vi minskar ofta blodtrycksmediciner, och lugnande medel och sömnmedel om det går, säger Elina Alvarez.

Allt dokumenteras noga och rapporteras vidare så att informationen följer med i vårdplaneringen när patienten lämnar avdelningen. Det är också rutiner som redan finns, men som inte alltid sker, det framgår av anmälningarna som vi har granskat.

Johan Knutsson säger att det är en enorm skillnad på deras fallriskarbete i dag, men de upplever alla att allt arbete de gör lönar sig i längden.

– I första hand för att det innebär ett enormt lidande för de här många gånger sköra patienterna att drabbas av en ny fraktur. Och det blir oftast inte dyrare i längden. Nya operationer och längre vårdtid kostar också väldigt mycket pengar, säger Johan Knutsson.