En av Jan Walthers skolor, Karlstads Idrottsgymnasium, gick vid årsskiftet i konkurs. Enligt Jan Walther var det för att 20 elever på skolans hockeyinriktning bytte till en annan skola för ett år sedan, samtidigt som kommunen sänkte skolpengen med 20 procent.

SVT försöker upprepade gånger nå Jan Walther per telefon utan framgång. Till slut hittar vi honom i tingsrätten, när det är edgångssammanträde i samband med konkursen.

– Det här var det bästa för alla våra elever, säger han.

Tror du eleverna tycker det?

– Nej, Karlstadeleverna tycker säkert inte det, men de kommer att få gå klart sin utbildning på andra skolor, säger Jan Walther.

Men du ger dem ingen mer utbildning?

– Nej inte i Karlstad.

Skolan i Karlstad startade 2007. Men Jan Walther gav sig in i skolbranschen redan 2001. Då startade han Haninge Idrottsgymnasium. Som mest hade han sju skolor: i Haninge, Vinsta, Danderyd, Nacka, Karlskoga, Västerås och Karlstad.

17 miljoner i utdelning

Under sju lönsamma år i rad tjänade bolaget ihop sammanlagt 56 miljoner kronor. Jan Walther tog sammanlagt 17 miljoner kronor i utdelning, varav 15 miljoner under bara två år.

Ändå hamnade Karlstads Idrottsgymnasium på obestånd, efter förluster på 800.000 kronor under två år.

– Det är klart uppseendeväckande att i en verksamhet som haft så extremt hög lönsamhet så går ett dotterbolag i konkurs efter bara två år med ganska hanterbara förluster, säger finansanalytikern och revisorn Peter Malmqvist när vi visar vår kartläggning.

– Om du tittar i boksluten de senaste fem åren förstår du vart pengarna har tagit vägen, säger Jan Walther till SVT i tingsrättskorridoren.

– Jag har gjort en dyr koncernbildning för att rädda skolorna. Utdelningarna har jag återinvesterat.

Efter 2008 började det gå sämre för skolorna. Allt fler friskolor gav sig in i konkurrensen, och så småningom började även gymnasiekullarna krympa.

Ny koncern

När vi granskar vad som hänt i skolföretaget  upptäcker vi att Jan Walther satt sitt tidigare så lönsamma skolbolag i konkurs. I stället har han skapat en koncern med ägarbolag i tre led.

Varje skola lades i ett eget bolag och fick 250.000 kronor i aktieägartillskott, plus 100.000 i aktiekapital, med sig i starten.

En del av de vinster som aldrig plockats ut utan funnits kvar i det gamla bolaget har flyttats över till det nya. Men det finns ingen samlad koncernredovisning och det går inte att följa alla transaktioner, lån och utdelningar i den nya bolagsbildningen.

Enligt finansanalytikern Peter Malmqvist finns det bara ett rimligt skäl till den nya bolagskonstruktionen med varje skola i ett eget dotterbolag:

– Det är att sätt att minimera ägarnas risker i det hela. Jag har svårt att se något annat motiv till den här bolagsbildningen, säger han.

Lättare att sätta i konkurs

Med varje skola i ett eget bolag blev det möjligt att sätta ett bolag i konkurs utan att behöva använda resten av koncernens pengar för att täcka skulderna. På så sätt kan man lägga ner billigare och snabbare om man tycker att det behövs

– Jag satte skolorna i egna dotterbolag för att varje skola skulle klara sig själv, säger Jan Walther.

Men nu gjorde den ju inte det?

– Nej, men det är ju just därför, för att rädda de skolor som hade elever, säger Jan Walther.