Tänk på att du måste ha tillstånd från hyresvärden innan du hyr ut din lägenhet i andra hand. Foto: TT

Detta bör du tänka på när du hyr ut din lägenhet

Uppdaterad
Publicerad

Många har läst historien om Linnea i Västerås, som hyrde ut sin bostadsrätt i andra hand och kom hem till en lägenhet i fullkomligt kaos. SVT Nyheter har pratat med experter som reder ut vad du bör tänka på innan du hyr ut din hyresrätt eller bostadsrätt i andra hand.

SVT Nyheter har tidigare rapporterat om 21-åriga Linnea Lundkvist i Västerås, som hyrde ut sin bostadsrätt i andra hand. När hon efter två månader fattade misstankar mot hyresgästen återvände hon till lägenhet och fann den belamrad av sopor, smuts och mögel.

LÄS MER: Linnea hyrde ut lägenheten – möttes av sopkaos

Vi har pratat med Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, och Camilla Alm-Eriksson, chefsjurist på Riksbyggen, för att ta reda på vad som är viktigt att tänka på innan du hyr ut din hyresrätt eller bostadsrätt i andra hand.

Vad bör jag tänka på inför uthyrningen?

Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen:

– Mest basic är att kolla med hyresvärden huruvida du har rätt att hyra ut i andra hand. Du måste ha tillstånd från värden. Hitta sedan en lämplig hyresgäst, ta referenser från personens tidigare boenden och träffa gästen personligen. Sedan ska du absolut skriva kontrakt. Muntligt avtal gäller, men ett skriftligt kontrakt är ett bra och tydligt underlag om det blir problem.

– Om du hyr ut lägenheten möblerad – gör en inventering och lista alla föremål. Därtill är det bra att filma lägenheten i sitt befintliga skick, gärna ihop med hyresgästen, så att till exempel skador noteras.

Camilla Alm-Eriksson, chefsjurist på Riksbyggen:

– Allra först behöver du ansöka om styrelsens tillstånd. Det krävs alltid, även om det är en gratisupplåtelse utan hyresbetalning. Har du inte tillstånd kan det vara grund för förverkande av lägenheten, alltså att du blir av med den. Får du inte tillstånd av styrelsen kan du vända dig till hyresnämnden, som kan göra en juridisk prövning av ärendet.

– Att ta referenser på hyresgästen rekommenderas alltid. Man kan även ta kreditupplysning inför uthyrningen. När du bestämt dig för en hyresgäst kan du också överväga förskottshyra, normalt minst en månad i förskott. Du kan också kräva en deposition, exempelvis ett belopp motsvarande 3-4 månaders hyra. Depositionen ligger kvar tills hyresgästen lämnat lägenheten och fungerar som säkerhet exempelvis om skador skulle uppstå. Kontrollera också med ditt försäkringsbolag vad som gäller om något går sönder och kräv att hyresgästen har hemförsäkring.

LÄS MER: Airbnb-uthyrning ökar – trots att föreningarna säger nej

Vad bör jag tänka på under uthyrningen?

Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen:

– Förstahandshyresgästen har ansvar för lägenheten och att hyran betalas. Hyran måste komma in i tid, andrahandsgästen bör betala till förstahandsgästen som sedan betalar in hyran. Vid förlängd hyrestid brukar jag rekommendera att man skriver ett tillsvidareavtal. Då kan båda parter säga upp avtalet med tre månaders uppsägningstid.

– Skriver man ett ettårskontrakt kan uthyraren inte säga upp avtalet förrän tidigast tre månader innan kontraktets utgång, men andrahandsgästen kan säga upp det när som helst. Det är bäst att lika villkor gäller.

Camilla Alm-Eriksson, chefsjurist på Riksbyggen:

– Du bör alltid betala avgiften till föreningen själv som bostadsrättshavare, det är du som har ansvaret för att den betalas. Lägger du betalningarna på andrahandsgästen tappar du kontrollen och riskerar uppsägning av bostadsrätten om inte hyresgästen sköter inbetalningarna. Tänk också på att om du hyr ut en längre tid blir intäkterna skattepliktiga. Det finns ett schablonavdrag på 40.000 kronor, intäkter över den summan måste beskattas. Prata med Skatteverket om du är osäker.

– Som bostadsrättshavare ansvarar du också för att inte störningar förekommer. Om andrahandsgästen stör är det du själv som riskerar att förlora lägenheten. Rent praktiskt är det bra att prata med en granne som kan hålla ett öga på lägenheten i din frånvaro och underrätta dig om något verkar skumt.

LÄS MER: Polisen varnar: ”Din bostad kan bli bordell”

Vad gör jag om hyresgästen orsakat skador eller andra problem?

Susanna Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen:

– Först ska du kräva andrahandsgästen på ersättning. Om ingen tvist råder – det vill säga att gästen erkänner fel, men inte vill/kan betala – ska du vända dig till Kronofogden. Det ska du även göra om gästen måste flytta ut, men vägrar och därför måste vräkas. Om gästen förnekar sitt ansvar för problemen ska du vända dig till tingsrätten, men först måste du ställa betalningskrav på gästen.

Camilla Alm-Eriksson, chefsjurist på Riksbyggen:

– Du har själv ansvar för att lägenheten hålls i gott skick. Om skador uppstått kan du kräva andrahandsgästen på ersättning, men det är inte säkert att hyresgästen betalar. Du kan driva en skadeståndsprocess, men även om du vinner bygger det på att andrahandsgästen har pengar för att du ska få betalt. Du kan också prata med ditt försäkringsbolag, ersättning är dock inte självklart. Föreningen har inget ansvar om lägenheten blir förstörd.

– Om hyresgästen inte vill lämna lägenheten när hyrestiden är slut får du inte byta lås på eget bevåg. Då vänder du dig till Kronofogden för hjälp med avhysning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.