Alla partier är idag överens om principen ”skatt efter bärkraft” – att människor som tjänar mer ska ha högre skattesats. Men SVT:s genomgång visar att den principen ofta sätts ur spel av de ökande skillnaderna i kommunalskatt. Tjänar man 25 000 kronor i månaden i Dorotea eller Dals-Ed, betalar man faktiskt högre procentuell skatt än den som tjänar 40 000 i Vellinge eller Solna.
– Det är klart att det är orättvist, systemet borde utjämna bättre, säger kommunalrådet Martin Carling (C) i Dals-Ed som har en av landets högsta kommunalskatter.
Kan skilja tusentals kronor
Med en inkomst på 30 000 kronor i månaden kan skillnaden i skatt vara så stor som 15 768 kronor på ett år beroende på var man bor. Och SVT:s genomgång visar även att:
• Skillnaderna mellan kommuner ökar. 2008 var gapet mellan kommuner 5 kronor och 20 öre, idag är det uppe i 5:96.
• Det finns ett tydligt samband mellan kommuninvånarnas inkomster och skattesatsen. Medelinkomsten i de 20 kommuner med högst skatt är 288 200 kronor. I de 20 kommuner med lägst skatt är medelinkomsten betydligt högre: 377 700 kronor.
• Det finns ett tydligt samband mellan minskande befolkning och hög skatt. Högst skatt finns bland glesbygdskommuner i Dalsland och framför allt Norrland. Lägst skatt finns vid Skånes kust, och runt Stockholm.
Chefsekonom: Ska inte spela någon roll var man bor
I Sverige finns ett utjämningssystem. Staten skjuter till 85 miljarder, för att stödja kommuner med sämre förutsättningar. Och de rikaste kommunerna som Danderyd, Täby och Solna får betala in pengar till andra.
Enligt regeringen skall systemet utjämna skillnader, så att till exempel medborgarnas inkomster eller åldrar inte skall avgöra kommunalskatten.
– Tanken är att det inte skall spela någon roll, men så fungerar det inte idag, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Just nu pågår en utredning som ser över utjämningssystemet. Många i glesbygden tycker att de borde kompenseras ännu mer än idag, bland annat för att kunna jämna ut skillnaderna i skatt. Andra hävdar att den låga skatten är en följd av välskött ekonomi.
– Vi har sänkt våra kostnader och ändå höjt kvalitén i välfärden, säger Michaela Fletcher, moderat kommunalråd i Österåker som sänkte skatten mest i landet förra året.
KOMMUNALSKATT
• Med kommunalskatt avses här summan av landstingsskatt, kommunalskatt och begravningsavgift.
• Den som tjänar upp till ca 39 000, den så kallade ”brytpunkten” betalar bara kommunalskatt.
• Gapet mellan högst och lägst kommunalskatt har ökat från 5:20 år 2008 till 5:96 år 2018.
• I elva kommuner fick invånarna höjd skatt år 2018. Med ett undantag var skattesatsen redan dessförinnan förhållandevis hög i dessa kommuner. Omvänt fick invånarna sänkt skatt i de tre kommunerna Nacka, Lidingö och Österåker – dessa hade redan tidigare jämförelsevis låg skatt.
• Internationellt sett sticker Sverige ut. Både för att kommunalskatten är en så stor del av alla inkomstskatter och för att skillnaden mellan kommunerna är så stor. I Norge och Danmark finns kommunalt självstyre, men med stora begränsningar kring skatten. I Norge finns tak där de flesta kommuner har ungefär samma skatt. I Danmark får kommunen bara behålla en del av en skattehöjning.
Kommuner med högst och lägst skatt
Kommuner med högst skatt:
1. Dorotea 35:15
2. Munkedal 35:11
3. Orust 35:09
4. Vindeln 34:95
4. Vännäs 34:95
6. Arjeplog 34:84
6. Pajala 34:84
8. Vilhelmina 34:75
9. Malå 34:70
9. Norsjö 34:70
11. Dals-Ed 34:69
12. Sollefteå 34:68
Kommuner med lägst skatt:
1. Vellinge 29:19
2. Kävlinge 29:20
2. Solna 29:20
4. Danderyd 29:43
4. Österåker 29:43
6. Täby 29:63
7. Örkelljunga 29:75
8. Staffanstorp 29:83
9. Stockholm 29:98
10. Sollentuna 30:20
11. Lomma 30:33
12. Höganäs 30:42