Förra året satsade regeringen en kvarts miljard kronor för att korta köerna till BUP, och socialminister Lena Hallengren (S) beskriver den psykiska ohälsan hos unga som ett verkligt samhällsproblem. 

Samtidigt menar Ing-Marie Wieselgren att en förklaring till långa BUP-köer är att många unga har en livsstil som är allt för slitig för hjärnan.

– Man är för dålig på att sova, äta och motionera på ett sätt som främjar hälsan, säger hon.

”Jobba med livsstilen”

Ing-Marie Wieselgren menar att förändrad livsstil är en förutsättning för att man ska kunna nå en vändning när det gäller den psykiska ohälsan i Sverige.

– Om vi ska kunna vända och stoppa tillströmningen till BUP, då måste vi komma in tidigare och just jobba med livsstilen och de val som man gör kring hur man organiserar sitt liv, säger hon.

Inte enda orsaken

Men vad finns det egentligen för vetenskapliga belägg för att det är som du säger, att livsstilsfaktorerna har en väldigt stor inverkan på den här ökningen av ungas psykiska ohälsa?

– Det finns forskning som säger att livsstilsfaktorerna påverkar hur vi mår och att förbättrade levnadsvanor kan minska upplevelsen av ångest och depression. Däremot går det inte att säga att det är orsaken till hela den ökning av psykisk ohälsa som vi ser i samhället.