Omkring 7 500 ungdomar har hittills fått uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Lagen ger ensamkommande som har fått avslag på sin asylansökan möjlighet att ändå stanna i Sverige om de studerar.
Sedan några veckor tillbaka har antalet förlängningsärenden ökat markant, enligt Migrationsverket. Just nu har verket 2 300 ärenden på sitt bord som ska prövas.
– Det vi tittar på nu är att de studerar och att det är en sådan utbildning och en sådan omfattning som omfattas av lagtexten, säger Johanna Lindblad Óduinnin, rättslig expert på Migrationsverket.
”Ohållbar situation”
Gymnasielagen har varit omstridd sedan den började gälla den 1 juli 2018. Nu slår Sveriges kommuner och landsting (SKL) larm om att situationen blivit ohållbar för kommunerna.
– Gång på gång har vi pekat på risker med lagen. Nu upplever vi att våra medlemmar inte mäktar med det här längre, säger Anders Knape, ordförande på SKL.
Farhågorna med lagen har besannats på punkt efter punkt, enligt SKL. Lärare tvingas ta ett orimligt stort ansvar när deras betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd och därmed enskilda livsöden. Många elever har inte tillräcklig utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska för att klara studierna. De svårtolkade reglerna skapar stor oro och psykisk ohälsa hos de ensamkommande.
SKL bedömer också att det är få som kommer att kunna få ett arbete som uppfyller villkoren efter det att studierna avslutats.
– Det är inte många som kommer att få stanna som en konsekvens av den här lagen. Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå, säger Anders Knape.
”Har kortslutit sig själv”
Han varnar för ett växande parallellsamhälle när ungdomar börjar få avslag på ansökningarna om förlängt uppehållstillstånd, men ändå inte lämnar landet.
SKL kräver att regeringen gör en översyn av lagen.
– Den här lagen har kortslutit sig själv. Nu måste man på nationell nivå bestämma sig för hur man vill göra. Antingen får man ge den här gruppen en chans att komma in i det svenska samhället på ett normalt sätt, eller så får man säga att ”ni har fått era avslag och därför ska de genomföras”, säger Anders Knape.
Den nya gymnasielagen
Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och innebar att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet till uppehållstillstånd om de inleder studier.
De som får uppehållstillstånd får stanna i Sverige i 13 månader med möjlighet till förlängning om de studerar vidare på gymnasial nivå.
En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb. Om personen gör det går det att ansöka om permanent uppehållstillstånd.
För att få permanent uppehållstillstånd ställs en rad krav. Anställningen ska vara varaktig och möjliggöra försörjning under en längre tid.
Hittills har 10 700 personer ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Nästan 7 500 har fått ja, medan drygt 3 000 fått nej.
Turerna kring gymnasielagen
Gymnasielagen röstades igenom av regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd från Vänsterpartiet och Centerpartiet – trots hård kritik från flera remissinstanser om att den var svår att tillämpa. I regeringen drevs frågan till stor del av Miljöpartiet.
Lagrådet sågade förslaget och skrev att ”gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Ganska omgående underkändes den av migrationsdomstolarna i både Malmö och Stockholm. Men i september i fjol slog till sist Migrationsöverdomstolen fast att lagen skulle tillämpas.