Flera granskningar och utvärderingar har enligt Skolinspektionen under senare år visat på brister när det gäller betygens likvärdighet, det som i debatten kallats betygsinflation och glädjebetyg. Något som leder till att betygen inte är jämförbara mellan olika skolor och att elever söker in till gymnasiet eller högre utbildning på olika villkor.

 – Och på gymnasiet inser elever att de inte har de kunskaper som slutbetyget från 9:an visar, säger Elina Ekberg.

Delat ansvar

Ansvaret för betygsättningen delas mellan skolhuvudman, rektor och lärare men huvudmannen har det yttersta ansvaret.

I en ny rapport har Skolinspektionen granskat 30 skolhuvudmän, både kommuner och enskilda skolföretag.

Samtliga har valts ut för att de har ansvar för minst en skola där man under en femårsperiod haft stora avvikelser mellan nationella provbetyg och slutbetyg i årskurs 9.

Skolinspektionens granskning visar att drygt häften av dem behöver göra mer för att komma till rätta med problemen.

Bättre analys

Skolinspektionen efterlyser bättre analyser av betygsättningen för att upptäcka om det exempelvis sätts betyg som är högre än vad elevernas kunskaper motsvarar.

Inspektionen vill också se fler åtgärder, bland annat kompetensutveckling, i skolor där det brister i kunskap om betygsättning.

– Betygsättning är svårt men de nationella proven är välgjorda och utformade för att vara ett stöd i betygsättning och ska väga tungt, säger Elina Ekberg.

Slutsatserna i rapporten gäller de 30 granskade huvudmännen och avser inte att ge en nationell bild.