Det har blivit vanligare de senaste fem åren att elever vill ha specialkost i skolan. Det varierar stort mellan olika kommuner, men i extrema fall har det varit serverats nästan hälften specialkost. En uppskattning som Livsmedelsverket gjort visar att det i genomsnitt är omkring en femtedel. Ökningen har lett till en dyr och krånglig hantering i skolköken. Dessutom finns det risker för allergiker om det blir för mycket specialkoster att hålla ordning på.
För att få ner mängden önskekost har alltfler kommuner börjat kräva intyg från sjukvården att det finns ett medicinskt behov. Stockholm, Hallstahammar, Sigtuna och Västerås är bara några kommuner som börjat den här terminen.
-Det var många önskemål där vi ifrågasatte om det verkligen var en allergi, eller vad handlar det om egentligen? För att sköta det här på ett professionellt sätt så kände vi att vi behöver göra någonting, säger Bo Norrman, måltidschef i Västerås stad.
Förre specialkost med intyg
En genomgång av antalet portioner specialkost i Västerås visade att det var omkring 13 procent. Det är betydligt fler än vad som kunde förväntas av medicinska skäl.
– Det började bli knepigt att hantera med den personalstyrka och budget vi har och sedan var det frågan om det var rimligt eller inte. Höstterminen är en inkörningsperiod, men vi får signaler om 50-70 procents minskning, säger Bo Norrman.
Många ville slippa fisk
På Rönnbyskolan i Västerås serveras omkring 600 portioner varje dag. Tidigare var omkring 100 av dessa specialkost. Men sedan intygen infördes den här terminen återstår det bara ungefär 25. Ofta har det inte handlat om allergi eller religion, utan om önskekoster utifrån dieter eller om barn som inte gillar viss mat helt enkelt. Många uppger att de inte tål laktos eller gluten utan att ha en diagnos.
– Vi har betydligt färre portioner som vi kallar ”minus fisk”, och färre utan laktos, säger Lone Skans, kökschef.
Betyder det att många egentligen inte var allergiska mot fisk utan bara inte gillade det?
– Det är stor risk att det var så, säger Lone Skans.
Vilken specialkost har man rätt till?
Mat för allergiker är skolan skyldig att servera, liksom laktos- och glutenfritt. Särskild kost av religiösa skäl har eleverna också rätt till. Det löser många skolor genom att de som inte äter fläskkött får välja vegetariskt till exempel. Men det finns en gråzon där det är oklart och upp till skolorna själva att bestämma. Det gäller vegankost, alltså helt utan djurprodukter som mjölk ost och ägg, och mat till elever med speciella behov som ADHD eller liknande diagnoser.
– Så länge det finns en bakgrund till varför barnen vill ha det skulle jag nog kunna tänka mig att gå hur långt som helst. Vi är ju här för barnen och de behöver ju äta för att klara en skoldag. Men det är en fin linje mellan att önska och vilja ha för att man inte vågar prova eller tycker om annat, till att man verkligen behöver för att det inte fungerar annars, säger kocken Lone Skans på Rönnbyskolan i Västerås.