2020 föreslogs det i en statlig utredning att friskolornas ersättning skulle sänkas, och i juni 2022 la den dåvarande regeringen fram ett förslag i riksdagen om just sänkt skolpeng till friskolor. Då röstade en majoritet i riksdagen, inklusive Liberalerna, nej.
Men nu låter det annorlunda. I en intervju med SVT om vår granskning av de snabbväxande koncernerna slår skolministern fast att hon utgår ifrån att det kommer bli sänkt skolpeng för friskolor.
– Jag tycker att det är viktigt nu att vi ser över hur kommunernas finansiering ser ut kontra friskolornas. Det kommunala skolväsendet har ju högre kostnader, säger Lotta Edholm.
Så du tänker dig att det ska bli mindre ersättning för friskoleföretagen?
– Ja det förutsätter jag att det kommer att bli, säger Lotta Edholm.
Redan i november aviserade skolminister Lotta Edholm att regeringen kommer att utreda hur skolpengen ska kunna fördelas på ett mer rättvist sätt, något som Dagens Nyheter var först med att rapportera om. På frågan om friskolorna kommer att få mindre pengar svarade skolministern då “det vågar jag inte säga” och flaggade för att det kommer vara krångligt rent lagtekniskt på grund av det kommunala självstyret.
Friskolorna har tidigare haft mindre skolpeng
När friskolereformen infördes 1992 låg friskolornas ersättning på 85 procent av den kommunala skolans budget. Men 1997 höjdes bidragen och idag får friskolorna lika mycket pengar per elev som de offentligt ägda skolorna.
Beslutet om att höja bidragen har i efterhand ifrågasatts från flera håll, med hänvisning till att den kommunala skolan har större utgifter än friskolorna till följd av skyldigheten att när som helst kunna erbjuda skolplats åt alla kommunens elever. Exakt hur stora kostnader det innebär för kommunen är en av de frågor som regeringens friskoleutredning ska undersöka.
Jobbar du inom branschen? Hur skulle en sänkt skolpeng för friskolorna påverka din skola? Här kan du tipsa SVT:s granskande reportrar
Fakta
Detta är skolpengen
Varje elev har en skolpeng som vandrar med eleven när den byter skola. Idag får fristående och kommunala skolor samma grundbelopp per elev från kommunens budget. Skolpengens belopp kan variera från kommun till kommun.
När friskolereformen infördes 1992 under Bildtregeringen fick friskolorna 85 procent av kommunens kostnad för en genomsnittlig elev. Då motiverades den lägre skolpengen med att kommunerna hade ett större ansvar att på kort tid erbjuda nyinflyttade elever platser och därför hade högre kostnader.
Under Perssonregeringen 1997 höjdes skolpengen till 100 procent, så friskolor och kommunala skolor fick likvärdig skolpeng för eleverna. Höjningen kom med skärpta krav på friskolorna om att vara öppna för alla, inte ta ut avgifter för skolundervisningen och att erbjuda likvärdig skolhälsovård som den kommunala skolan.
Förra året kom Riksrevisionen med en utredning om skolpengen, deras sammanfattande bedömning är att regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Utredningen föreslog att regeringen utreder en nationellt bestämd schablon till friskolorna.