Enligt gymnasie- och kunskapslyftminister Aida Hadzialic bör de nationella proven fungera som ett instrument för att hålla koll på betygsinflationen, och om skolor sätter så kallade ”glädjebetyg”. Genom att jämföra elevers betyg med kunskaperna de visar upp vid Nationella proven ska man kunna få en indikator på om det finns problem med betygssättningen, något som regeringen nu utreder hur man kan utveckla.

Vi har tittat närmare på de nationella proven i matematik, de prov elever i årskurs 9 gör innan de får sitt slutbetyg – som i sin tur bestämmer vilket gymnasium de kommer in på. 

Många av skolorna i Skolverkets statistik för läsåret 2013/2014 gav de flesta av sina elever samma slutbetyg som de nådde upp till vid de nationella proven. Men på 13 procent av skolorna fick varannan elev ett högre slutbetyg än de presterat på proven. Statistiken visar också att 35 av skolorna gav över 70 procent av sina elever ett högre slutbetyg.

”Man måste kunna förklara det”

Vad som ligger bakom klyftan mellan slutbetyg och provresultat är svårt att säga, menar Karin Hector-Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten på Skolverket.

– Men det är viktigt att man har bra koll på skolan. Är det många elever som får högre slutbetyg så kan det bli svårare att förklara – är betygssättningen generös eller har man inte undervisat i det man ska undervisa om, sätter man betyg på andra saker än det proven prövar? Det kan finnas många olika orsaker.

Är det en indikator på att de här skolorna sätter högre betyg än eleverna förtjänar?

– Det skulle kunna vara det, det är svårt att säga. Det man kan säga är att 80 procent generellt får samma betyg som de får på Nationella provet.

Ingen reglering

Det finns inga regler i Skollagen kring hur mycket de nationella proven ska styra en lärares betygssättning. Men proven är ett väl utarbetat instrument som arbetats fram under flera år och är kvalitétssäkrat, säger Karin Hector-Stahre.

– Det finns inte angivet hur många som ska ha samma slutbetyg som provbetyg. Men om man tittar på gruppnivå och det är väldigt många som fått högre, då måste man ta reda på varför och kunna förklara det. Man bör också ha koll om det är något som sker varje år.

Några sticker ut

Bland de skolor som toppar listan över högst andel elever som får ett högre slutbetyg har vi tittat närmare på de skolor som har många elever, omkring 100, och samtidigt en stor andel som får ett högre slutbetyg.

Friskolan Lust och Lära i Bollnäs har exempelvis 101 elever – 82,2 procent fick ett högre slutbetyg i matematik än provbetyget. Ett annat exempel är Friskolan Engelska skolan i Gävle, med 195 elever i statistiken. 79,5 procent av dem, alltså 154 elever, fick ett högre slutbetyg.

– Det låter som att man skulle behöva undersöka vad det beror på. Det finns inget som säger att det automatiskt är fel, men kanske skulle Skolinspektionen titta närmare på det om man såg siffrorna, säger Karin Hector-Stahre.

”Inga direkta förklaringar”

Det är inte bara friskolor som dyker upp. Bland skolor med omkring 100 elever finns flera kommunala skolor, två av dem är Karlbergsskolan i Köping och Rosenborgsskolan i Södertälje.

Rosenborgsskolan har enligt statistiken 108 elever med prov- och slutbetyg i matematik, av dem har 77,8 procent fått ett högre slutbetyg. Av Karlbergsskolans 94 elever fick 81,9 procent ett högre slutbetyg.

– Vi diskuterar mycket kring den här diskrepansen mellan nationella proven och betygssättningen i just matte. Lärarna har haft eleverna i fyra år, och bedömer ju hela deras prestation. De har inga direkta förklaringar till att så många misslyckades med provet, kanske att de blivit mer stressade, säger Ragnar Larsson, rektor på Karlbergsskolan.

Fler obehöriga lärare

Enligt Ragnar Larsson är klyftan mellan slutbetyg och provbetyg inte lika stor i de övriga två ämnena, svenska och engelska.

Vad tror du det beror på, att glappet är så stort i matematiken?

– Just i matten har vi generellt sett haft fler obehöriga lärare än i svenska och engelska. Det är den grupp som är svårast att rekrytera till, och det är självklart att det bidrar.

Tror du att de här mattelärarna sätter så kallade glädjebetyg?

– Jag som rektor kan ju lyfta fram problematiken med diskrepansen, men i slutändan är det lärarna som sätter betyg. Jag är med och tittar på hur examinationen går till i övrigt. Och om man ser att eleven klarat större delen av kursen med misslyckats på nationella proven – då har jag svårt att säga att någon satt fel betyg. Men det finns som sagt ingen mattelärare som är omedveten om det här.

Analys av betygssättningen saknas

Malin Bergalw, rektor på Rosenborgsskolan, säger att man är medveten om den höga andelen högre slutbetyg och att man noga analyserat det.

En faktor till att klyftan är så stor, menar hon, är att eleverna inte hunnit lära sig allt som tas upp i proven – men att man sedan går igenom dessa delar fram till sommaren och att elevernas betyg då kan höjas.

– Men det beror också på att det inte funnits någon riktigt bra analys på hur betygen sätts och hur de förhåller sig till kunskapskraven – både i de nationella proven och på andra skolor.

Har eleverna fått för höga betyg?

– Ja, jag skulle säga att för vissa var det så ja.

– Man kan ju säga så här, att ingen av de mattelärarna jobbar kvar på skolan.

Medveten om klyftan

Överst på listan över samtliga skolor finns Anders-Olof skolan i Ragunda. Samtliga av de 16 elever som fått både slutbetyg och genomfört Nationella provet i svenska, engelska och matematik har fått ett högre slutbetyg än provbetyget.

Rektorn, Kicki Eriksson, är medveten om klyftan mellan slut- och provbetyg. Hon menar att man, eftersom det bara handlar om 16 elever, inte kan dra några slutsatser från det.

– Fördelen med en sådan liten skola som vi har är att man har möjlighet att ta sig an den enskilde eleven. Det här handlar om 16 elever med 16 unika anledningar till att de fått ett högre slutbetyg.

SVT Nyheter har sökt rektorerna vid Engelska skolan i Gävle och Friskolan Lust och Lära utan resultat.