Om en förälder anser att deras barn blivit felaktigt bedömt har man enligt tredje kapitlet i skollagen rätt att begära en särskild prövning. Det var vad som hände i Mikael Jacobssons klass. En elev som han under 7:an och 8:ans årskurser bedömt legat på C- och B-nivå gjorde, efter att ha tagit ur matematikundervisningen, en prövning – och fick ett A.

Trots att prövningens genomförande och resultat ifrågasattes av Mikael Jacobsson bestämde rektorn att elevens betyg skulle höjas.

”Rätt att få högre betyg”

Rektorers möjlighet att gå in och ändra ett betyg är generellt sett ”väldigt begränsade”, enligt Skolverkets chefsjurist Jonas Nordström. Det ska enligt lagen vara den undervisande läraren som sätter betyget, om inte flera lärare varit inblandade och dessa är oense.

Men eleven har en möjlighet att få en ny objektiv bedömning, som kan skriva över tidigare betygssättningar.

– Det finns den här möjligheten, att göra en prövning av sina kunskaper. Elevens vårdnadshavare kan begära prövning i ett eller alla ämnen. Det ska vara omfattande och omfatta alla kunskapskraven. Den lärare som genomför prövningen är den som gör bedömningen, och då kan det nya betyget ersätta det gamla.

Betyder det att en elev kan få betyg baserat på en sådan här prövning – även om eleven aldrig varit uppe på den betygsnivån tidigare?

– Ja, om eleven gjort en prövning så har man rätt enligt lagens regler att få ett högre betyg.

Upp till läraren hur bedömningen går till

Exakt hur en prövning ska gå till kan inte Jonas Nordström ge ett svar på, det finns inte reglerat i skollagen. Prövningen ska omfatta hela ämnet – men hur provet läggs upp är upp till läraren.

Mikael Jacobsson menar i en tidigare intervju att det enda underlag han fått se från sin tidigare elevs prövning är ett resultat från ett nationellt prov där eleven precis nått upp till A-nivå om man räknar ihop de olika delarna. Rektorn på skolan vill inte svara på om han haft något annat underlag till beslutet.

Jonas Nordström kan inte kommentera det specifika fallet. Han säger att det inte räcker med ett enskilt prov för att en prövning ska vara godkänd, men att det inte finns några tydliga regler kring vad som ska ingå.

– Det är svårt att svara på. Det viktiga är att prövningen avser alla kunskapskraven, men det finns inte reglerat exakt. Vi tittar just nu på hur prövningarna ska gå till, säger Jonas Nordström.

Räcker det att göra ett nationellt prov?

– Nej, det är inte tillräckligt.

”Inga tydliga regler”

Den andra invändningen som Mikael Jacobsson har mot prövningen är det faktum att den utförts av en lärare som enligt honom är kollega och vän till den ena av elevens föräldrar.

Föräldrarna menar att anklagelsen om att prövningen skulle gått felaktigt till är ”fruktansvärda”, och att elevens prov rättats av fyra lärare, varav tre inte kände eleven sedan tidigare.

Även här är det oklart vad som gäller, det enda som krävs är att det är en legitimerad lärare.

– Det finns inga tydliga regler, det finns inte reglerat i skollagen vem som får utföra prövningen eller var den får genomföras, säger Jonas Nordström.

Om man som lärare anser att en prövning eller bedömning gått fel till får man vända sig till sin chef, säger Jonas Nordström på Skolverket.

– Rektorn är ju också arbetsgivarrepresentant och har en maktposition gentemot läraren. Läraren har egentligen inte så mycket annat de kan göra än att ta upp det med rektorn. Men har det gått korrekt till enligt lagen – om föräldrarna begärt prövning, och eleven fått ett nytt betyg – då måste läraren acceptera det också.

Många som hör av sig

Vi har under de senaste dagarna berättat om lärare som vittnar om betygspress från både föräldrar, rektorer och skolledning. Skolverket har under 2014 fått in nästan 8.000 frågor per mail samt omkring 4.500 per telefon som gäller betyg.

Enligt Mattias Ragert, presschef på Skolverket, handlar ”ganska många” av frågorna om missnöje med betyg, men det finns inga siffror på hur många som är från lärare respektive föräldrar.

– Man kan säga att i dessa tider får vi oerhört mycket frågor om betyg, eftersom många går ut nu. Men vi har ingen statistik eller signaler på den eventuella pressen från rektorer och föräldrar, säger Jonas Nordström.