Nu avslutar vi den här direktrapporteringen om Agenda special: Skolutmaningen. Tack för att du hängde med!

Nu ger politikerna sin syn på hur lärartätheten ska öka i Sverige.

- Det viktigaste är en systemreform. Kommunaliseringen måste avvecklas, lärarna ska vara statliga tjänstemän med akademiska långa utbildningar, säger Fredrik Malm (L), skolpolitisk talesperson.

Sverigedemokraterna vill se mer ordning och reda i skolan. Patrick Reslow (SD) anser att oredan i klassrummen avskräcker många från att vilja bli lärare efter gymnasiet.

- Det lockar inte de bästa studenterna, säger han.

Regeringen la ett förslag i veckan om att ge lärare befogenhet att ingripa fysiskt mot elever som missköter sig.

Annika Hirvonen (MP) tycker att det är viktigt att betona att lärare inte får lov att begå fysiska övergrepp mot barnen.

- Vi tycker att förtydligandet är okej, men det får inte normalisera fysiskt våld mot barn i skolan, säger hon.

Centerpartiet tycker att förslaget är välkommet. Partiet vill även att man tittar på vilka verktyg rektorerna har för att minska stöket i skolan.

Liberalerna tycker förslaget är bra, men vill göra mer.

- Vi kommer behöva hitta sätt för att hantera de barn och ungdomar som är så problematiska att skolan inte kan hantera dem. Vi behöver akutskolor för elever som till exempel begår våld, säger Fredrik Malm (L).

Enligt Björn Öckert, forskare vid IFAU, är lärarnas erfarenhet viktig för elevernas prestationer. Men det är också klassernas storlek.

- Elever lär sig mer i en mindre klass än i en stor klass. Skillnaderna lever kvar senare i livet, säger Björn Öckert.

- Det är kostsamt att minska klasstorleken, för då måste man anställa fler lärare.

Enligt Ulf Fredriksson, forskare vid Stockholms universitet, blir det en utmaning att behålla lärarnas kvalitet de kommande åren. Detta inte minst på grund av lärarutbildningens låga antagningströskel.

- Den har under många år varit låg. Studenter kan komma in utan särskilt höga betyg, säger han.

SVT: Vad kan locka fler toppstudenter från gymnasiet?

- Lönen kan vara en faktor, men är långt ifrån den enda. Skolan diskuteras som ett problemområde. Det är viktigt att lärare känner att de får en uppskattning av samhället, inte bara ekonomiskt utan också på andra sätt. Bra stöd av ledningen, extra resurser och möjligheten att man får möjlighet att växa i sitt yrke, säger Ulf Fredriksson.

Sverige har brist på behöriga lärare. Enligt prognoser tros 10 000 lärare saknas om tio år. Lönesatsningar och behörighetskrav ser inte ut att ha hjälpt för att öka yrkets attraktionskraft.

Läraryrket har inte lika hög status som förr, och det är inte ovanligt att lärare utsätts för hot och våld.

Nu om lärarsituationen i Agenda,

Daniel Riazat (V), skolpolitisk talesperson, vill förbjuda aktiebolag i skolsystemet.

- Att bedriva skola går inte att jämföra med affärsverksamhet. Begrepp som affärsverksamhet eller "kund" hör inte hemma i svenska skolan, och därför vill vi förbjuda, säger han.

Riazat öppnar för en folkomröstning om vinstdrivande skolor.

- Vi vet att man i andra länder tagit över kontrollen från marknaden.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) pekar på att det är val i september och att väljarna då kan ta ett beslut.

Partiet vill förbjuda vinstuttag i friskolan.

- Vi Socialdemokrater har lappat och lagat ett friskolesystem på en fri marknad, och nu har det nått vägs ände, säger hon.

Moderaterna tycker det är bra med en mångfald av aktörer.

- Det väsentliga är att man håller hög kvalitet, säger Lars Hjälmered (M), utbildningspolitisk talesperson.

Han pekar på att partiet vill motverka betygsinflation.

- Har du stora avvikelser mellan nationella prov och betygssättning är det något skolinspektionen borde titta på.

Kristdemokraterna vill behålla de vinstdrivande friskolorna, men vill kunna stänga friskolor som inte håller måttet.

- Vi tycker att kunskap och kvalitet är viktigare än möjlighet att dela ut vinst, säger Christian Carlsson (KD), skolpolitisk talesperson.

Nu om skolpengen. Regeringen vill ge en högre skolpeng till kommunala skolor och mindre till friskolorna.

- De skolor som har störst behov ska få mest pengar, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

Moderaterna håller med att resurserna borde fördelas utefter behov. Man anser dock att regeringens förslag om minskad skolpeng för friskolor är illa underbyggt och förhastat.

Kristdemokraterna föreslår en nationell skolpengsnorm för att jämna ut skillnaderna i landet.

- Problemet med skolpeng är inte att den är lika stor för kommunala eller fristående skolor, problemet är att skolpengen varierar enormt mellan olika kommuner. Vi ser ju att resultaten är sämre för elever på landsbygden än i stan, exempelvis, säger Christian Carlsson (KD).

Vinster, kötider och skolpengen. Politikerna tvistar om hur den svenska skolan ska förbättras. Här är de största skillnaderna i vad man anser borde göras.

Enligt Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, finns det flera regler som gör att det svenska friskolesystemet står ut internationellt.

- Man kan ta ut vinst, man har en generös etableringsrätt och generös finansiering, det är nog unikt, säger han.

Friskolelever i grundskolan uppvisar överlag högre resultat än elever i kommunala skolor. Men på gymnasiet är det tvärtom, enligt Jonas Vlachos.

Landets fyra största skolkoncerner har ökat sin omsättning til nästan 20 miljarder kronor det senaste året, visar en kartläggning SVT Nyheter har gjort.

Vinster i skolan har blivit en het fråga i den begynnande valrörelsen. I veckan föreslog regeringen att friskolornas skolpeng ska kunna sänkas, bland annat man anser att kommunala skolor tar ett större ansvar.

Läs mer i artikeln nedan.

Skolföretag har vuxit och blivit till stora koncerner. En del går det bra för, andra har gått i konkurs. Idag går 280 000 elever i en skola som inte är kommunal och av dem går 77 i skolor som drivs som ett aktiebolag.

Nu om friskolorna i Agenda.