Karla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete menar att språkutveckling styrs både av hur mycket man hör ett språk och hur mycket man får möjlighet att kommunicera på språket.

– Det finns barn som har fått höra det svenska språket mindre och kanske inte talar det hemma, som kommer att påverkas så att deras språkinlärning försenas något mot om de hade varit i skolan eller förskolan, säger hon i Morgonstudion.

Hon menar dock att språkinlärningen inte enbart sker i skolan och förskolan utan även till exempel genom kompisar och fritidsaktiviteter.

– Jag blir inte direkt orolig generellt, men däremot kan man tänka att vissa barn kanske kommer att behöva ett stöd för att få en skjuts i språkutvecklingen när det kommer till det svenska språket, säger Karla Jonsson.

Hemspråk kan ha gynnats

För att se till att alla barn får de svenskkunskaper som de behöver menar hon att det är viktigt att lärare och pedagoger jobbar aktivt med språket.

– I skolan handlar det om att man ser språk i alla ämnen inte bara i språkämnena utan även i till exempel matematik, NO och SO. På förskolan kan man leka med språket, rimma och prata om vad man ser i omgivningen, säger Karla Jonsson.

En annan effekt av de senaste årens höga sjukfrånvaro är att barn med ett annat modersmål än svenska kan ha utvecklat sina kunskaper i hemspråket mer än vad de annars skulle ha gjort.

– Om man kan ett språk och använder det i hemmet så kan man använda det som resurs när man lär sig ett nytt språk. Språk stöttar varandra och tvåspråkiga barn har förmågor att göra jämförelser och bryta ner ord som enspråkiga barn inte har, säger Karla Jonsson.