I höstas avgjordes en tvist mellan Värmdö kommun och en privat förskola i kammarrätten. Rätten ansåg att förskolan inte hade rätt att ta ut avgift från föräldrarna för blöjor, utöver maxtaxan för barnomsorgen. Sedan Högsta förvaltningsdomstolen strax före jul beslutat att inte ta upp fallet vann kammarrättens dom laga kraft.
Många tolkade det som att alla kommuner som tillämpar maxtaxa måste bekosta blöjor, men SKR håller inte med.
– Vi tycker inte att man kan dra den slutsatsen av bara den här domen. Då måste man få mer fylligt underlag för en sådan bedömning. Alternativt att Högsta förvaltningsdomstolen tar upp ett ärende och avgör, för det är den som är den prejudicerande instansen som ska fatta beslut som ger vägledning för rättstillämpning, säger Germund Persson, chefsjurist på SKR.
Inte prejudicerande
SKR anser inte att kammarrättens dom är prejudicerade. SKR pekar bland annat på att det finns fyra kammarrätter i landet och att praxis kan variera mellan de olika domstolarna.
– Vi ser det som fullt tänkbart att andra domstolar kan komma att döma annorlunda i den här frågan, säger Germund Persson.
Dessutom pekar SKR på att det i det här fallet handlar om en kommun där en enda fristående förskola tog ut blöjavgift, medan kommunala och andra fristående förskolor inte gjorde det. Det är oklart vad utslaget hade blivit i en kommun med samma rutiner på alla förskolor, menar Germund Persson.
Praxis varierar mellan kommunerna när det gäller blöjor i förskolan. I de flesta kommuner får föräldrarna betala en extra avgift eller ta med egna blöjor. Frågan om det är rättvist eller inte är upp till kommunerna att avgöra, enligt SKR.
– Det finns som vi ser det utrymme för kommunerna att inte göra exakt lika i alla avseenden, svarar Germund Persson.
Många miljoner
Om alla kommuner tvingas stå för blöjkostnaden skulle det innebära ökade kostnader för redan ansträngda kommunkassor. Malmö stad gjorde förra året en preliminär beräkning för blöjkostnader för de drygt 20 000 barnen på kommunens 240 kommunala förskolor. De kom fram till en prislapp på 3,5–10 miljoner kronor.
Men omsorgen om kommunernas ekonomi ligger inte bakom SKR:s beslut att inte för närvarande rekommendera ändrade rutiner, utan det är en rent juridisk bedömning, framhåller Germund Persson.
SKR säger samtidigt att det finns skäl att noga följa rättsutvecklingen.
I många kommuner utreds konsekvenserna av en ändrad praxis och många har inväntat SKR:s rekommendation