Spanien har redan tagit bort matmomsen och Coop:s vd lyfte förslaget i mötet med finansministern. I Sverige har Miljöpartiet förordat en tillfällig sänkning och får delvis stöd av Vänsterpartiet.

– Vi tycker det vore bra att sänka matmomsen nu, om man samtidigt kan övervaka så att mataffärerna verkligen sänker matpriserna lika mycket, säger Ali Esbati, ekonomiskpolitisk talesperson.

Under 90-talskrisen sänktes momsen på mat från 25 till 12 procent. Syftet var att stötta ”barnfamiljer och låginkomsttagare”. Enligt SCB:s statistik lägger låginkomsttagare större andel av sina inkomster på mat.

Mest till rika

Utredningar från både Riksrevisionen och Finansdepartementet har pekat på att det är ett dyrt sätt att gynna svaga hushåll med dålig träffsäkerhet. Åtgärden kan gynna alla, men höginkomsttagare köper dyrare mat och får större skattelättnader.

Ett kilo potatis skulle i dag bli 1,6 kronor billigare, falukorven 6 kronor och ett kilo oxfilé skulle sjunka med 54 kronor.

För varje miljard sänkt moms som går till låginkomsttagare går två miljarder till höginkomsttagare, visar FI:s beräkning.

– Slopad matmoms är inget bra sätt att hjälpa de som är fattigast och inget vi borde prioritera nu om vi vill hjälpa utsatta hushåll, säger Daniel Waldenström, professor och forskare inom skatter och jämlikhet på Institutet för näringslivsforskning.

Majoritet emot förslaget

Även den fackliga tankesmedjan Katalys har lyft kravet på sänkt matmoms. I riksdagen ger alla högerpartier, samt Centerpartiet och Socialdemokraterna, tummen ner. I MP:s version skulle momsen, som i Spanien, slopas tillfälligt på basmat som mjölk, ost, bröd, frukt och grönt.

Per Bolund (MP) håller med om att höginkomsttagare skulle få en stor del av prissänkningen, men försvarar ”breda lösningar” som tillfälliga åtgärder.

– Det viktiga är att hjälpa barnfamiljer och andra som har det tufft och mat är utgifter som ingen kommer undan.